- Project Runeberg -  Svensk-estnisk ordbok : Rootsi-eesti sõnaraamat /
281

(1976) [MARC] Author: Per Wieselgren, Paul Ariste, Gustav Suits With: Herbert Lagman - Tema: Dictionaries, Estonia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mm - markant ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

markant/maska

märk.

markant [—ånt v. —àr|t] adj. markantne,
silmapaistev, teravasti esiletungiv.
markegång(spris) lunastushind, väljaostuhind,
marker |å1 tr. markeerima, tähistama; rõhutama,
alla kriipsutama; sport valvama, silmas
pidama (vastast); soom., ped. kätt üles tõstma.
—ad adj. part. selge-, kindlailmeline, kindel,
rõhutatud, —ering ~en,~ar markeerimine,
tähistamine, markeering.—markör —en,—er
marköör, märkur.
marketent|are [—én—] —ar(e)n,= aj. markitant,
sõjaväega kassaskäiv kaubitseja, —eri [—i]
~(e)t,~er sõdurite söökla v. pood. —ersk|a
—an,—or (nais)markitant.
marketeri [—1] —(e)t,—er puukaunistus.
markis [—is] —en,—er 1. markiis, päikesevari. 2.
markii, —inn|a [—si—] —an,—or markiis,
markii naine,
marknad —en,—er 1. laat. 2. maj. kaubandus,
kaubakäive, kommerts, turg, finna m. för
sina varor oma kaupadele turgu leidma,
släppa ut i m-en müügile laskma, skaffa m.
för ngt millelegi turgu leidma, rosa m-en fig.
millegi üle rõõmustama, tehingut kiitma,
marknads|berättelse maj. turuteade.
—besökande 1. adj. part. laata külastav. 2. —n,= subst,
part. laadaline, —besökare laadaline, —bod
turupood, laadaputka. —dag laadapäev,
—folk laadarahvas. —gyckel laadanali, —läge
maj. turu seisukord, —rapport turuteade.
—stånd laadaputka, —telk. —vimmel
rüselemine laadal, —värde maj. müügiväärtus.
marmelad [—åd] —en,—er marmelaad,
puuvilja-tarretis.

marmor —n ge o l marmor, —artad adj. part.
marmoritaoline. —blek adj. marmorkahvatu.
—brott marmorimurd. —era1 tr.
marmoreeri-ma, marmoritaolist värvust andma, —platta
marmorplaat. —staty, —stod marmorkuju,
—skulptuur,
marockan [—å—àn] —en,—er marokolane.
marod|era1 intr. marodeerima, röövima,
riisuma. —ör [—or] ~en,~er marodöör, riisuja,
röövel, pressens m-er skandaaliajalehed.
marokäng [—k—] —en marokään. —band
maro-käänköide.

mars muutm. 1. märts, paastukuu. 2. astr.

Marss. 3. müt. Mars (sõjajumal).
marsala [—ål—] —n teat. veinisort.
marsch —en,—er 1. marss. 2. muus. marss. 3.
interj. marss!, —era1 intr. marssima, —färdig
adj. marsivalmis. —hastighet marsikiirus.
—ruta v. —rutt v. —route marsruut,
marsika-va, reisikava.
marschall [—ali] —en,—er tõrvik, tõrvalont.
marseljäsen marseljees.

marsian [—ån] —en,—er Marsi elanik,
marsipan [—ån] —en martsipan.
1 marsk —en,—er geogr. marš, madal rannikmaa.
—bildning geol. maršimoodustus. —boskap
padurmaakari, friisi kari. —land maršimaa,
padurmaa.

2marsk —en,—ar aj. marssal; kõrgem
riigiametnik. —alk [—sà— v. mår—] —en,—ar 1. marssal,
kõrgem sõjaväeline auaste. 2. peojuht;
auvalve. —alkstav marssalikepp.
marta(s)bekymmer pl. majapidamismured,
marter pl. piin, vaev. —a1 [—é—] tr. piinama,
—ing —en,—ar piinamine, —redskap
piinariist.

martialisk [—tsiå—] adj. sõjakas, sõjamehelik,
mehine.

martin larbetare [—ar|—] martäänahjutööline.
—färskning tehn. martäänmenetlus. —järn
martäänraud. —metoden, —processen vt.
—färskning. —stål martäänteras. —ugn
mar-täänahi.

martyr [—yr] —en,—er märter, usukannataja,
veretunnistaja. —död märtrisurm. —skap —et
martüürium, märtrisurm,
maruff|el —eln,—lar fam. totakas, tölplane.
maräng [—at|] —en,—er besee, vahuküpsis.
mas —en,—ar 1. (dalkarl) Dalarna mees. 2. fam.
maksuametnik. 3. ilma pl., mäng. teat.
kaardimäng; kaotaja, bli m. turakaks jääma.
mas|a1 I. intr. logelema, laisklema; lonkima,
vaevaliselt käima; refl., m-a sig av, bort, i väg
minema lonkima. II. tr. soojendama,
peesitama. III. refl. ennast soojendama,
peesiskle-ma. —ig adj., fam. soe, tuline; pikaldane,
veniv.

maschverk vt. machverk.
xmask —en,—ar uss; vagel, tõuk, han vill inte
göra en m.för när fig. ta ei tee kärbselegi
haiget. —bo ussipesa. —formig adj. ussikujuline.
—frätt adj. part. ussitanud. —hål tõuguauk,
ussiauk. —lik adj., —liknande adj. part.
ussi-taoline. —ros bot. harilik võilill, —stungen,
—äten adj. part. ussitanud. —a1 tr. ussi õnge
peale panema.
2mask —en,—er 1. mask, näokate. 2. mäng.
lõikamine, rycka m-en av ngn fig. maski ära
kiskuma, tõelist palet paljastama. —a1 intr.,
mäng. lõikama;/am. töötempot vähendama,
tööst eemale hoiduma, —ar|e —(e)n,= fam.
töölt puuduja; vusserdaja, —era1 I. tr.
maskeerima. II. refl. maskeeruma. —erad
adj. part. maskeeritud,
mask|a 1. — an,—or (võrgu, kanga) silm (—ma),
nät med stora m-or hõredate silmadega võrk,
ta upp en m-a silma üles võtma. 2.1 tr.
kuduma; silmi üles võtma. — lupen adj. part.
mahajooksnud silmaga, —säker adj. mitte-

281

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:55:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svet1976/0313.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free