- Project Runeberg -  Svensk-estnisk ordbok : Rootsi-eesti sõnaraamat /
414

(1976) [MARC] Author: Per Wieselgren, Paul Ariste, Gustav Suits With: Herbert Lagman - Tema: Dictionaries, Estonia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rr - Röda havet ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Röda havet/röra

punasetriibuline, —rutig adj.
punaseruuduli-ne. —sjuka vet. punataud. —skinn punanahk,
indiaanlane, —skägg punahabe, —sot med.
verine kõhutõbi, düsenteeria, —spotta v.
—spätta zool. teat. lestlane (Pleuronectes
platessa). —spov zool. vöötsabavigle.
—spräcklig adj. punaselaiguline, —sprängd
adj. part. punane, punaste joontega, r-a ögon
punased silmad. — stfärt zool. aedlepalind.
—strimmig adj. punasetriibuline, —tunga
zool. teat. lestlane (Pleuronectes
cynoglos-sus). —ved 1. bot. Sequoia sempervirens. 2.
mets. punamädanik, punavus. —vin punane
vein. —vinge(trast) zool. vainurästas.
—väpp-ling bot. punane ristik. —ögd adj. part.
punaste silmadega.

Röda havet Punane meri.

Röda hund med. punetustõbi, punetised.

Röda korset Punane Rist.

röding —en,—ar zool. teat. lõhelane (Salmo
sal-velinus).

Vöj|a —an,—or zool., dial. emametsis.

2röja21, tr. teatavaks tegema, avaldama,
ilmutama; näitama;yàm. välja lobisema, reetma, r.
en hemlighet saladust avaldama, r. goda
anlag suurt andekust ilmutama. II. refl. ennast
ilmutama, avalduma, r. sig för ngn kellelegi
avalduma, kellelegi oma südant avama.

3röj|a v. van. rödj|a 1. —an,—or uudismaa. 2.2 tr.
raadama, r-a mark maad põlluks tegema, r-a
väg teed rajama, r-a skog metsa maha
raiuma, metsa harvendama, r-a ur vägen teelt
koristama, kõrvaldama, r-a sig väg endale
teed rajama; rõhut. abis.: r-a av (ära)
koristama, r-a bort, undan eest ära koristama,
kõrvaldama, r-a upp koristama, puhastama,
r-a ur tühjendama, tühjaks tegema, —ning
~en,~ar 1. abstr. raadamine, koristamine. 2.
konkr. raatmaa, uudismaa. —ningsarbete
raadamistöö.

röj|el —eln,—lar mer. ülempraampuri.

!rök —en,—ar dial. viljahakk, sätta i r-ar hakki
panema.

2rök —en,—ar suits, ingen r. utan eld vanas, kus
suitsu, seal tuld Jag har inte sett r-en av
honom ma ei ole tema varjugi näinud, gå upp i
r.flg. suitsuna õhku minema, haihtuma, vara
på r-en fam. purjus olema, en r.fam. mahv.
—a21. tr. (tobak) suitsetama; (matvaror)
suitsutama. II. intr. ja impers. suitsema; rõhut.
abis.: r. in sisse suisetama, r. ned (ner) täis
suitsetama, r. upp ära suitsetama, r. ut välja
suitsutama, suitsuga välja ajama, —are —n,=
suitsetaja, —bar adj. suitsetatav, —else —n,—r
viiruk;/^. meelitus, tända, strö r.för ngn fig.
kedagi meelitama, —elsefat viirukipann.
—elsekar vt. eelm. —eri [—I] —(e)t,—er suitsuta-

miskamber. —fri adj. suitsuta, suitsuvaba,
r-tt krut suitsuta püssirohi. —fång suitsuroov.
—förbud suitsetamiskeeld. —gubbe
suit-suküünal. —gång suitsulõõr. — ig adj.
suitsune, suitsu täis; suitsev, —mask suitsumask.
—moln suitsupilv. —ning —en 1. suitsetamine.
2. suitsutamine; r. förbjuden suitsetamine
keelatud, —offer suitsutamisohver, tända,
strö r. för ngn fig. kellelegi viirukit
suitsetama, kedagi meelitama, —pelare
suitsusammas. —ridå suitsukate, —svamp bot.
murumuna. —t adj. part. suitsetatud; suitsutatud,
r. kött suitsuliha, —ugn suitsutamisahi.
—öppning suitsuauk.

röl(l)akan —et ripsitaoline seinavaip.

röllik|a v. röllek|a —an,—or bot. raudrohi,
veri-hein.

rön —et,= kogemus; tähelepanek; fakt, göra
viktiga r. tähtsaid tähelepanekuid tegema, —a2
tr. kogema, tunda saama, r. ett välvilligt
mottagande heatahtliku vastuvõtu osaliseks
saama.

rönn —en,—ar bot. pihlakas, —bär pihlakamari,
de är sura, sa räven om r-en vanas, hapud,
ütles rebane pihlakamarjade kohta,
—bärsklase pihlakamarjakobar.

röntga1 tr., med. röntgeni abil läbi vaatama.

röntgen |behandling med. röntgeniravi,
röntgeno-teraapia. —diagnostisk adj.
röntgenidiagnos-tiline. —kräfta med. röntgenivähk. —lampa,
—rör röntgenitoru. —stråle röntgenikiir.

rör —et,= 1. (rös) kivihunnik, veerkivihunnik, rå
och r. piirimärgid. 2. (pipa, tub) toru; van.
püss\fam. hingetoru; bot. roog\fig. vilepill,
pajupill, flööt; tehn. röntgenitoru,
raadio-lamp \fam. uisud, —brunn puurkaev. —dika1
tr., põll. torutama, torukraavidega
varustama, dreenima. —dike põll. torukraav, dreen.
—drom zool. hüüp. —flöjt roogvile, —piil.
—formad adj. part., —formig adj.
torukujuline, torujas, —höna zool. tiigikana. —ledning
torustik, —lägga2 irr., tr. torusid panema,
torutama, —läggning torutamine. — mokar|e
—(e)n,= torutaja, torulukksepp. —mottagare
lambivastuvõtja. —muflf tehn. torumuhv.
—socker roosuhkur. —sopp bot. puravik,
—tång tehn. torutangid, —vass bot. pilliroog.
—a1 tr., ehit. seinu roogmattidega üle lööma.

rör|a 1. —an segu, sigrimigti, sodi, en enda r-a
nagu puder ja kapsad. 2.21. tr. ja intr.
liigutama, (omröra) segama, segi liigutama,
(beröra) puudutama, riivama, (beveka) liigutama,
(angå ngn) puutuma (kellessegi), han vill inte
r-a ett finger fig. ta ei taha sõrmegi liigutada,
r-a på benen jalgu liigutama, ruttama, r-a på
sig ennast liigutama, r-a trumman trummi
lööma, r-a på glasen klaase tõstma, jooma,

414

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:55:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svet1976/0446.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free