- Project Runeberg -  Svenskt-finskt lexikon : ruotsalais-suomalainen sanakirja /
1050

(1930) [MARC] Author: Knut Cannelin - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Å - åtrå ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

åtr

1050

att

kaa, peruuttaa kauppa; å. sina ord
peruuttaa sanansa; å. sig peruuttaa
sanansa, (återtaga sitt löfte) lupauksensa;
(ändra föresats) muuttaa* mielensä,
åtr|å 1. -n halu, (starkare) himo; han har
en stark å. efter ära hänellä on kova
kunnianhimo; hon har en brinnande å,
att få resa hänellä on hehkuva halu
päästä matkustamaan, -å 2. III haluta,
himoita3, -äende -t haluaminen, (åtrå)
halu.

& trängande a. p. ahdistava, pakoittava.
åt|sida (framsida) etupuoli2; (för
körande) vasen4 puoli2; (på mynt o. d.)
kuva-puoli2. -sittande a. p. ruumiinmukainen,
ihomyötäinen. -skild -lt erillään (oleva),
erillinen, -skilja eroittaa*; (utgöra
skillnad) erota: olla eroituksena; de blevo
åtskilda från varandra heidät eroitettiin
toisistansa: han kan ej å. höger och
vänster hän ei voi eroittaa oikeata
vasemmasta; vad å—er en vän och en
smickrare missä eroaa ystävä, mikä
eroittaa ystävän imartelijasta? mikä on
eroituksena ystävän ja imartelijan
välillä? å—nde kännetecken eroituksena
olevat tunnusmerkit; å—s erota,
erje-tä2*, erota (toisistaan); efter ett kort
samtal åtskiljdes vi vähän puheltuamme
me erkanimme (toisistamme); husen
ligga åtskilda från varandra huoneet ovat
erillänsä toisistaan; de kunna ej å—s
niitä ei saa erillensä, eroitetuksi; he
eivät saata erota toisistansa, -skiljande
-t (mil.) jäsentely2, -skillig -t
(varjehanda) kaikenlainen; (pl) (några)
useat, monet; usea4, moni2; å.
lösegendom kaikenlainen irtaimisto; å—t
obehag kaikenlainen ikävyys; där funnos
å—a, som . . . siellä oli useita, jotka . . .;
å—a omständigheter tillstötte
kaikenlaisia, useita asianhaaroja sattui lisäksi:
jag har sett det å—a gånger minä olen
nähnyt sen monta kertaa, useita
kertoja; på å— a ställen monessa, useassa
paikassa; monin paikoin, -skillnad
eroi-tus2; erilaisuus2; det är stor å. mellan
människor ihmisillä, ihmisten välillä on
suuri eroitus, erilaisuus; ihmisiä on
monenlaisia; det är ingen å. dem emellan
heidän välillänsä ei ole mitään
eroitus-ta; heillä, heissä ei ole yhtään väliä:
göra å. mellan ngt tehdä eroitus jnk
välillä; utan å. sroituksetta; utan å. till
person mieheen katsomatta; med den å
att . . . silla eroituksella, että . . .; till å.
från ngt, från varandra eroi t ukseksi
jstk, toisistansa; keskinäiseksi
eroituk-seksi. -skils adv. erillänsä, erillensä.

eriksensä; sätta å. panna erilleen,
erikseen; ligga å. olla erillänsä, eriksensä:
draga å, lähteä erilleen, (var åt sitt håll)
kukin taholleen, -snöra pingoittaa*
(jnk) pauloja, -snörd -rt paulat
pingol-laan (oleva), -snöring (paulojen)
pin-goitus2. -spänna pingoittaa*, vetää*
(kireämmälle). -spänning pingoitus2.
-spörja kysyä, kysellä, tiedustella; han
blev åtspord häneltä kysyttiin,
tiedusteltiin.

ått|a 1. räkn. kahdeksan3; de voro å. heitä
oli kahdeksan, å. gånger kahdeksan
kertaa; kahdeksasti; å. i sänder
kahdeksan kerrallaan, erältään; kahdeksittain.
-a 2. -an -or (siffran)
kahdeksannume-ro2, kahdeksainen; kahdeksikko2*,
åtta dubbel kahdeksankertainen; (-t adv.
kahdeksankertaisestih -dubbla panna
kahdeksankertaisesti; tehdä
kahdeksan-kertaiseksi. -faldig -t se åttadubbel.
-fotad -at kahdeksanj aikainen, f oting
kahdeksanjalkainen. -hundra
kahdeksansataa {gen. kahdeksansadan);
de
räkn. kahdeksas4-sadas4 (gen. [-kahdek-sannensadannen); -talet best. f.
kahdeksas4 sataluku*; på å. kahdeksannella
sataluvulla], -hörnig -t
kahdeksankulmainen. -hörning -en -ar
kahdeks(an)-kulmio2. -klassig -t
kahdeksanluokkainen. -rådig -t kahdeks(an)rivinen.
sidig -t kahdeks(an)sivuinen. -siffrig -t
kahdeks(an)numeroinen. -spaltig -t
kah-deks(an)palstainen, -stavig -t
kahdek-s(an)tavuinen. -stämmig -t
kahdeks(an)-ääninen. -tio se åttio, -tusen
kahdeksantuhatta (gen. kahdeksan tuhannen),
-tusende kahdeksas-tuhannes4 (gen.
kah-deksannentuhannennen). -årig -t
kahdeksanvuotinen. -åring -en -ar
kahdeksaan) vuotias,
ått]foting (zo.) kahdeksjalka2*. -ing -en

-ar puolnelikko2*; neljä kappaa,
åttio räkn. kahdeksankymmentä (gen.
kahdeksankymmenen), -nde (räkn.)
kah-deksas4-kymmenes4 (gen.
kahdeksan-nenkymmenennen); (-delkahdeksaskym-menes4- osa), -talet best. /.
kahdeksankymmenluku*. -årig -t
kahdeksan-kymmen-vuotinen, (om pers.)
-vuotias. -åring -en -ar
kahdeksankymmen-vuotias.

ått[kant kahdeksankulmio2. -kantig
kah-deksantahkoinen, -särmäinen,
kulmainen.

åttonde räkn. kahdeksas4; för det å.
kahdeksanneksi. -del kahdoksas4-osa f gen.
kahdeksannenosan). kahdeksannes*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:59:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfi1930/1058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free