Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - Industriens historiska förutsättningar och allmänna karaktär. Av professor Eli F. Heckscher - I. Historiska förutsättningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRIENS HISTORISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ALLMÄNNA KARAKTÄR
slagen av såväl bränsle som reduktionsmedel; det gällde delvis skogar
som förvärvades med full äganderätt, delvis s. k.
rekognitionssko-gar, som kronan upplät mot en nominell avgift till
järnhanteringens befordran. Arbetarbefolkningens försörjning med livsmedel
och andra livets förnödenheter ledde samtidigt till jordbruk
ävensom till en vidsträckt brukshandel. Så uppstod under 1600-talets
lopp den mest avancerade industri Sverige på länge skulle få, och
brukshanteringens typ, med sin förening av järnhantering i olika
stadier, skogsavverkning och jordbruk, blev karakteristisk för
Mellan-Sverige, ja, har i stor utsträckning förblivit det ännu i dag.
Också arbetarförhållandena blevo på sitt sätt moderna;
hammarsmeder och övriga yrkesmän blevo lönarbetare i st. f. självständiga
utövare, fastän de trots detta organiserades i skråväsendets former.
Visserligen var denna kombination långt ifrån allenarådande ens
inom järnhanteringen. I princip förblevo strängt taget såväl
gruvbrytningen som masugnsdriften allmogenäring, de utövades av
självständiga bergsmän i gruvlag och hyttelag så som de hade gjort
redan under medeltiden, och bergsmännens tackjärn såldes till
bruken, som i sådana fall helt och hållet begränsades till stångjärnssmide
och eventuellt manufakturering. Också kolning och
vedavverkning i skogarna utövades i största utsträckning av bönder för egen
räkning, med försäljning till bruken på mer eller mindre bundna
villkor, delvis som form för kronans utlagor, av staten upplåtna
åt bruken i dess ställe. Också detta levde länge kvar och utgjorde
inslag i en industriell organisation som länge förblev Sveriges
ojämförligt viktigaste.
Järnhanteringen blev under denna utveckling i tilltagande grad
en exportindustri, vilket den ju hade varit i någon mån redan från
ett mycket tidigt stadium. Den stora förändringen skedde därvid
genom näringens tekniska omvälvning under iéoo-talet, den sista
som ägde rum före 1820-talet. Den var främst ett verk av den
förste och störste Louis De Geer och hans valloner. Men
förändringen inskränkte sig icke till det s. k. vallonsmidet, utan detta förblev
i det stora hela en — visserligen vida berömd och ytterst värdefull
— specialitet för de uppländska bruken, Dannemoraverken.
Därutöver förekom en uppenbarligen mycket viktig reform också av
masugnsprocessen, genom tillkomsten av de s. k. »fransöske
ugnarna», murade masugnar som kommo att ersätta de gamla mulltim-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
