Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - Industriens historiska förutsättningar och allmänna karaktär. Av professor Eli F. Heckscher - I. Historiska förutsättningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRIENS HISTORISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ALLMÄNNA KARAKTÄR
Manufakturer Särskilt från Karl XI:s regering började en genomförd premie-
ring av industriell produktion också på områden utanför
bergshanteringen och metallmanufakturen. Den del av denna
verksamhet som fick någon egentlig livskraft hänförde sig till de grova
klädesmanufakturerna, vantmakerierna, som kommo till stånd
särskilt i Stockholm och Norrköping. Det var icke minst möjligheten
att låta dessa anläggningar svara för klädesleveranserna till armén
som gav dem en annan realitet än de övriga manufakturerna; ty här
på samma sätt som inom vapenfabrikationen krävde de militära
behoven leveranser i större skala, och en i någon mån fabriksmässig
produktion medförde därvid stora fördelar. Det visade sig sålunda,
när de vanliga hantverksmästarna inom klädesväveriet beklagade
sig över att manufakturerna i deras ställe hade fått övertaga
leveranserna till regementena, att hantverkarna icke förmådde
åstadkomma mer än en ringa bråkdel av vad som hade kommit från
de förra. På Karl XI:s tid förefaller därför den svenska armén
att ha fått sin beklädnad från inhemska manufakturer. En annan
sak är att klädesmanufakturerna delvis levererade undermåliga
vävnader och att det icke ens alltid var säkert att vävnaderna kommo
från dem själva. Åtminstone påstod en vanligen väl underrättad
utländsk diplomat i Stockholm, det florentinska sändebudet
Magalotti, i sin berättelse om Sveriges tillstånd 1674 att missbruk av
detta slag förekommo, samtidigt med att den svenska produkten
bedömdes mycket ogynnsamt. Han skrev sålunda: »I
Kommerskollegium har man nyligen inlämnat ett stycke engelskt kläde
såsom tillverkat i Sverige, enligt vad engelsmännen antaga. Detta
antagande synes icke vara osannolikt, då högtstående herrar ju
kunna anses vara intresserade i affären eller vunna för den. Det
svenska klädet är nämligen mycket dåligt, det har icke någon
fasthet, det krymper mycket om det blir vått, och det är användbart
blott för tarvligt folk. Vid tillverkningen betjänar man sig av
tyska ullsorter, som icke kunna användas för framställning av fint
kläde, då den tyska ullen är hård och sträv som hästtagel.)) En
jämförelse mellan några klädesmanufakturer som funnos redan i
början av Gustav Adolfs regering och de under Karl XI:s tid
nytillkomna ger icke heller intryck av att företagsstorleken hade
tagit någon väsentligt större omfattning under mellantiden, trots
30 den rikliga premieringen. Å andra sidan har klädesindustrien som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
