Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - Industriens historiska förutsättningar och allmänna karaktär. Av professor Eli F. Heckscher - I. Historiska förutsättningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRIENS HISTORISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ALLMÄNNA KARAKTÄR
något avgörande inflytande på industriens tillkomst. För Sveriges
del är det brukshanteringen som betecknar utvecklingen till
moderna industriella förhållanden, och just genom järnhanteringens
urgamla rötter i Sverige blev utvecklingen till modern industri
kanske mer obruten här än på de flesta andra håll. På grund av
sakens natur måste brukshanteringen vara förlagd utanför städernas
domvärjo, och dess representanter intogo från början en
jämförelsevis avvisande hållning mot den av stadsekonomiska synpunkter
behärskade merkantilistiska politiken. Mycket viktigare än detta var
emellertid att järnhanteringen i långt högre grad än exempelvis
textilindustrien från ett tidigt stadium krävde betydande
tekniska enheter, ej enbart gemensam kommersiell organisation för
tekniskt sett hantverksmässig bearbetning, såsom fallet var inom
förlagssystemet.
Hemslöjd Samtidigt är det nödvändigt att minnas en annan, vanligen allt-
för förbisedd sida av varuförädlingen, vars roll i Sverige säkert har
varit större än de flesta mer omtalade verksamhetsformernas. Jag
syftar på hemslöjden, utövad främst på landet och företrädesvis
fastän långt ifrån uteslutande i trakter där jordbruket gav torftig
bärgning. Efter ali sannolikhet framställdes på detta sätt under
äldre tider mycket mer färdiga varor än som härstammade från
hantverk och manufakturer sammanlagt. Framför allt gällde detta
av naturliga skäl den rena egenhushållningen på varuförädlingens
område. Bönderna, deras hustrur, döttrar och söner, pigor och
drängar tillverkade själva både textilvaror, skodon, åkdon, redskap,
spik och andra hjälpmedel för egna behov, däri inbegripet
jordbrukets produktionsutrustning, byggde själva sina hus o. s. v.
Med hemslöjden för egen räkning förenade sig emellertid i stor
utsträckning och från tider bakom de historiska källornas början
också vad som brukar kallas näringsslöjd, d. v. s. produktion för
avsalu. Däri ligger att man får akta sig för att överdriva böndernas
beroende enbart av egen produktion, ty varorna måste ha haft
köpare lika väl som säljare. Handeln med dem var visserligen nästan
alltid förbjuden. Den stora mängd städer som grundades under
iéoo-talet avsåg i allmänhet att förvandla landsköpmännen till
stadsborgare, och förbud mot landsköp förnyades över huvud taget
35 i en oavbruten ström under sex eller sju århundraden. I själva på-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
