Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - Industriens historiska förutsättningar och allmänna karaktär. Av professor Eli F. Heckscher - II. Nuvarande karaktär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRIENS HISTORISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ALLMÄNNA KARAKTÄR
kunna uppgifterna endast anföras för yrkesgrupperna själva, utan
tillägg av proportionella delar av inkomster för husligt arbete och
för f. d. yrkesutövare; men man kan möjligen utan allt för stora
misstag tänka sig en proportionell behandling också med
inräknande av de sistnämnda inkomstgrupperna.
Till en början må därvid de för hela riket kända siffrorna år
1920 anges. Inkomsten för industribefolkningen ividsträckt
mening, men utan proportionering av grupperna husligt arbete
och f. d. yrkesutövare, utgjorde år 1920 35,7 % av rikssiffran, och
om därtill lägges andelen för skogsbruket, 2,2 %, får man som synes
i det närmaste en andel av 38 %. Sker åter
utproportione-r i n g av de två nyss nämnda grupperna husligt arbete och f. d.
yrkesutövare, stiger denna siffra över 42 %. För industri i i
n-s k r ä n k t mening, fortfarande 1920, blir resultatet utan den
ifrågavarande utproportioneringen 30,3 % eller med tillägg för
skogsbruket 321/2 %. M e d utproportionering stiger den sistnämnda
siffran till omkring 36 %.
För 1930 föreligga som sagt icke siffror för fyra bland länen,
men för det återstående området kunna följande beräkningar göras.
Det kan därvid vara tillräckligt att hålla sig till de mest typiska
relationstalen. Industribefolkningen ividsträckt mening, inkl.
skogsbruk och proportionella delar av huslig tjänst samt f. d.
yrkesutövare, visade för den ifrågavarande delen av landet en andel av
totalinkomsten år 1930 på 41 % mot 38,9 % för samma
landsdelar år 1920, d. v. s. en måttlig ökning. Men vid beräkning på
grundval av industribefolkningen i inskränkt mening
framträder samma minskning för inkomsten som för folkmängden,
nämligen från 33,6 % år 1920 till 32,8 % år 1930. Detta visar bland
annat att nedgången i själva folkmängdens andel icke kan förklaras
genom nativitetens nedgång, vilket eljest låge nära till hands att
antaga; i så fall skulle inkomstens andel ha utvecklat sig i annan
riktning. I stället är den rätta förklaringen också här
förskjutningen till de grupper som falla utanför industri i inskränkt
mening, närmast byggnadsverksamhet etc. Inkomsten i denna grupp
steg nämligen mellan 1920 och 1930 med 29 %, samtidigt med
att den övriga industribefolkningens inkomst sjönk med över 16%;
det senare berodde på penningvärdets stegring, men att det förra
kunde ske trots prisnivåns stora nedgång visar tendensens styrka. 75
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
