Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - Industriens historiska förutsättningar och allmänna karaktär. Av professor Eli F. Heckscher - II. Nuvarande karaktär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRIENS HISTORISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ALLMÄNNA KARAKTÄR
Industrierna kunna helt naturligt också indelas i större grupper
efter karaktären av sin uppgift inom det ekonomiska livet. Bland
annat ur konjunktursynpunkt är det därvid av vikt att veta, i vad
mån det gäller konsumtionsvaror eller produktionsmedel, i det att
de senare visa större konjunkturkänslighet än
konsumtionsvarorna. Enligt en beräkning av Arbetslöshetsutredningen skulle i
medeltal för femårsperioden 1925/29 55,9 % av arbetarna inom svensk
industri ha framställt produktionsvaror och de övriga 44,1
konsumtionsvaror. Men det förelåg en obruten tendens under
1920-talet för konsumtionsvaruindustrierna att vinna terräng på de
andras bekostnad, och år 1929 hade de förras arbetarantal vuxit med
26 % sedan 1915, medan produktionsvaruindustriernas
arbetarantal endast hade vuxit med 17 %. Fastän senare siffror av samma
slag ej nu äro tillgängliga, finns det intet tvivel om att denna
tendens har skärpts i hög grad under själva depressionsåren, då
efterfrågan på produktionsmedel till stor del upphörde, medan
konsumtionsvarorna blevo jämförelsevis opåverkade av krisen; men
det är åtminstone möjligt att konjunkturförbättringen de sista åren
i sin tur har satt i gång en regressrörelse i riktning av ökad andel
för produktionsvaruindustrien.
En ännu mer genomgripande uppdelning gäller industriernas
förhållande till utlandet. Arbetslöshetsutredningen har därvid
dragit en gräns mellan »konkurrensindustrier)) och »skyddade
hemmamarknadsindustrier)), varvid de förra omfatta icke blott
exportindustrierna utan också sådana industrier för inhemsk avsättning
som ha att räkna med utländsk konkurrens. Av de två grupperna
representerade konkurrensindustrierna det ojämförligt största
antalet arbetare, nämligen i medeltal för perioden 1925/29 73,2 %
av hela antalet, mot 26,8 för den andra gruppen. Men också där
förelåg en utpräglad förskjutning i riktning mot »skyddade
hemmamarknadsindustrier» — som till stor del tillhöra gruppen
»kon-sumtionsvaruindustrier» enligt den förra indelningen, därför att
de konkurrensfria industrierna i allmänhet framställa
konsumtionsmedel. Medan konkurrensindustriernas arbetarantal steg med 17 %
mellan 1915 och 1929, var sålunda ökningen för de »skyddade
hemmamarknadsindustrierna» ej mindre än 32 %. I detta fall
är det ännu mer skäl än i fråga om
konsumtionsvaruindustrierna att räkna med en fortsättning av tendensen i ökad takt 89
7—617835
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
