Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - Metall- och maskinindustri - Metallverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
METALL- OCH MASKININDUSTRI
velkis från Sulitälma, Orkla m. fi. fyndorter i Norge. Detta skedde
dels vid Reymersholms Gamla Industri AB:s kopparverk i
Hälsingborg, dels vid AB. Oskarshamns Kopparverk i sistnämnda stad. År
1933 uppgick tillverkningen av på sådant sätt framställd
cementkoppar till 5 150 ton. Av färdig raffinadkoppar framställdes
samma år c:a 3 700 ton. Sedan under 1930 av Bolidens Gruv AB.
igång-körts ett smältverk å Rönnskär vid Skelleftehamn för behandling
av Skelleftefältets nyupptäckta malmer, produceras emellertid där
från svenska malmer j 000 à 6 000 ton elektrolytkoppar per år.
Ehuru alltså en ej alldeles obetydlig kopparframställning äger
rum inom landet, nödgas halvfabrikatverken dock importera större
delen av sitt behov från andra länder, huvudsakligen Nord- och
Sydamerika samt Afrika (delvis via Tyskland). Kopparimporten
uppgick år 1933 till 29 000 ton. En väsentlig del av
hemmafram-ställd koppar, nämligen ej mindre än 8 150 ton, exporterades
emellertid till utlandet.
Den i Sverige brutna z i n k-malmen exporteras. Åren 1910—1930
framställdes vid Trollhättan metallisk zink enligt en inom landet
utarbetad elektrotermisk metod. Denna tillverkning nedlades
emellertid 1930, enär rörelsen då ej längre lönade sig vid de enormt
nedpressade metallpriserna. Av metallisk zink importerades 1933
c:a 9 000 ton, till större delen från Norge, Tyskland och Polen.
Sedan Sala blyhytta stängts (år 1921) och dessförinnan eller
samtidigt därmed även en del andra under världskriget uppförda
blysmältugnar upphört att arbeta, har praktiskt taget ej heller någon
blytillverkning ägt rum i Sverige. Importen av oarbetat
bly uppgick år 1933 till c:a 11 900 ton, varav mera än hälften
erhölls från Förenta Staterna och drygt en tredjedel från Tyskland.
Vid sidan därav infördes rätt betydande mängder blyplåt, som
praktiskt taget icke tillverkas i Sverige, samt även blyrör, vilka dock
kunna erhållas även från svenskt verk.
Ifråga om aluminium var landet intill helt nyligen helt
beroende av utlandet. Importen uppgick 1933 till c:a x 600 ton.
Numera är emellertid denna metall föremål för framställning här,
sedan under år 1934, med tekniskt och ekonomiskt stöd från det
norska aluminiumföretaget vid Høyanger, en fabrik med en
tillverkningskapacitet av c:a 1 200 ton aluminium per år uppförts vid
15§ Månsbo nära Avesta av det nybildade AB. Svenska Aluminium-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
