Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - Tryckeri- och annan pappersförädlingsindustri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRYCKERI- OCH ANNAN PAPPERSFÖRÄDLINGSINDUSTRI
maskinell korrugering och klistring, varvid färdiga rullar erhållas.
Genom att på wellpappens båda sidor klistra tunn papp erhålles
»dubbelsidig», styv wellpapp, som användes till större kartonger
eller lådor i stället för trä.
Den grafiska industrien — tryckeriindustri med tillhörande
näringar — har i Sverige snabbt tillgodogjort sig de internationella
framstegen. Dess utveckling under de senaste årtiondena har
försiggått under en alltmera vidgad växelverkan med det moderna
reklamväsendet, i vars tjänst tryckerierna numera ha en mycket
stor del av sin sysselsättning. Även utanför det egentliga
reklamtrycket och tidningsannonserna ha de reklammässiga synpunkterna
i hög grad omgestaltat tryckets tekniska och konstnärliga
utformning, även om gammal god tradition därför icke övergivits. Den
svenska grafiska industrien rymmer en solid fond av
organisationsförmåga, yrkesskicklighet och kultiverad gestaltningsförmåga, och
dess representativa alster ha även utom landets gränser blivit högt
uppskattade. Detta gäller ej minst tidningstekniken, som i Sverige
står lika högt som i något annat land.
Kvantitativt har den grafiska industriens utveckling under de
senaste årtiondena varit oerhörd. För år 1896 — det första år, då
noggrannare statistik över den svenska tryckerinäringen upprättades —
redovisas 287 tryckerier och grafiska anstalter med
sammanlagt 5 800 arbetare och ett totalt produktionsvärde av 10 milj. kr.
Enligt preliminära siffror från företagsräkningen år 1931 funnos
samma år x 714 arbetsställen med 23 253 arbetare och ett
produktionsvärde av 218,8 milj. kr. År 1932 hade de c:a 600
tryckerier, som redovisas i industristatistiken, tillhopa över 4 000
tryckpressar av alla slag. År 1934 funnos över 950 sättmaskiner
i landet.
I fråga om övriga, ej till tryckerier hörande
pappersförädlings-företag funnos år 1931, enligt ovannämnda företagsräkning, 464
bokbinderier och kartongfabriker samt 3 x pås- och kuvertfabriker
i landet. Dessa företag sysselsatte c:a 2 700 arbetare, av vilka
ungefär två tredjedelar voro kvinnor. Exporten av till dessa speciella
branscher hänförliga alster uppgick år 1933 till över 1,4 milj. kr.
mot ett importvärde av över 2,5 milj. kr. Då den inhemska
produktionen år 1932 hade ett värde av 50,8 milj. kr., tillgodoses landets
336 behov sålunda till mer än 95 % med inhemsk vara.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
