Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - Livsmedelsindustri - Maltdrycksindustri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LIVSMEDELSINDUSTRI
[-Tillverkningsår-]
{+Tillverk- ningsår+} 1/ _»»/ Ii 0 I» Maltdrycks
skatte-belagd i 000 hl tillverkning
skattefri i 000 hl [-Malt-avverkning-] {+Malt- avverk- ning+} ton
1904/05–– 1 532 i 676 47 7°°
1909/10.... i 056 i 528 34400
1914/15.... i 259 i 360 36 300
1919/20.... i 279 733 25 600
1924/25–– i 417 873 29 600
1929/30–– i 642 i 34° 35 3°°
1930/31–– i 614 i 221 34 000
1931/32.... i 563 ■ 243 33 3°°
1932/33.... i 265 i ’53 27 700
1933/34.... i 199 i 224 27 400
Tillverkningen av skattebelagda maltdrycker minskades efter år
190j avsevärt (se vidstående tabell) och först under
tillverkningsåret 1929/30 nådde
produktionen åter upp till den
gamla nivån. De sista årens
skattehöjningar i förening med
en nedgång i allmänhetens
köpkraft ha åter medfört en
betydande
produktionsminskning. Tillverkningen
av skattefria maltdrycker,
vilken till omkring 8 5 % sker i särskilda bryggerier, har aldrig
kunnat återhämtas till 1905 års nivå. Begränsningen av maltdryckernas
extrakthalt har medfört, att bryggeriernas maltförbrukning sjunkit
kraftigt sedan 1905. Statens inkomster av maltskatten ha
emellertid nästan oavbrutet stigit och uppgingo under budgetåret 1933/34
till nära 24 milj. kr.
Antalet skattepliktiga bryggerier har sjunkit successivt från 228
år 1905 till i J7 år 1933. Antalet skattefria bryggerier nedgick från
876 år 1905 till 378 år 1920 men har därefter stigit till närmare
600. Bryggerierna äro till storlek och antal i stort sett fördelade på
olika orter och landsdelar i förhållande till invånarantalet och
befolkningstätheten. Vid de skattepliktiga bryggerierna sysselsättas
omkring 5 000 arbetare. Antalet arbetare vid den skattefria
industrien uppgår till omkring 1 800. Arbetarantalet har hållit sig
tämligen konstant. De minsta skattefria bryggerierna, vilka icke
redovisas i industristatistiken, drivas som hemindustri, där arbetskraften
ofta utgöres av företagaren själv och medlemmarna i hans hushåll.
De skattepliktiga bryggerierna hava en gemensam representation
i Svenska Bryggareföreningen, bildad 1885, och de
skattefria bryggerierna i Skattefria Bryggeriers
Riksförbund.
Bland de skattepliktiga
bryggeri-företagen må här endast nämnas
följande större sammanslutningar: AB.
Stockholms Bryggerier, AB. Pripp
té Lyckholm, Göteborg, AB. Malmö
Förenade Bryggerier, AB.
Skånebrygge-rier, Hälsingborg, AB. Norrköpings
Förenade Bryggerier, AB.
Sveabryggerier, Filipstad, samt AB. Nya
Central-bryggeriet, Linköping.
432
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
