- Project Runeberg -  Svenska minnen från Böhmen och Mähren : kulturhistoriska skisser från trettioåriga kriget /
107

(1910) [MARC] Author: Alfred Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. »Den grymme mordbrännaren»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

107

efter greve O. L. v. Löwenstein. Hon kallades i hären
»soldaternas moder» för sin godhet, och då hon dog den
8 juni 1640 (hon ligger begraven i Erfurt), blev hon
allmänt saknad. Men redan ett par månader efteråt var Banér
gift för tredje gången med en markgrevinna av
Baden-Hochberg.

Men redan följande år (1641) dog som bekant Banér
själv, och hela den katolska världen i Tyskland drog då en
suck av lättnad att hava blivit kvitt sin mest fruktade
motståndare efter Gustav Adolf. Enligt Kozmanecius
komponerade en musikaliskt begåvad katolsk präst, vid
underrättelsen om Banérs död, ett parodiskt »requiem» med
önskan, att han efter döden måtte få det hett efter förtjänst.
En kör av utpinade bönder föreställdes sjunga en lovsång
över att Banér ej mer kunde flå och skinna dem.

Samme katolske krönikör omnämner en episod, som
är karaktäristisk för den dåtida förvildningen. Under en
farsot blev en sjuk karl »av misstag» bortförd att jordas
jämte verkliga lik. Då han vaknade i »hålet», började "han
naturligtvis skrika av förfäran. Likbärarna sade lugnt:
»Varför skulle vi släpa dig hem igen? Du skall ju i alla fall
dö, och vad tjänar det då till att flytta dig! Vänta lika
gärna på döden här! Du är inte bättre än andra, som
burits hit, och ingen är nog lycklig att undgå döden.» I
detsamma red en välvillig man förbi och råkade bli vittne
till denna scen. Han hotade att klaga för myndigheterna i
Prag, om de inte skaffade hem den skendöde ur »hålet».
Han gav dem till och med drickspängar, för att de skulle
skynda på. De drogo visserligen upp »den döde» ur graven
och lade honom på gräset, för att han skulle få frisk luft,
medan de läskade sig med öl. Men när de efter en stund
återkommo, var karlen verkligen död. b »Ligg nu där! Nu
skall du inte mer besvära oss . . . .»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svminnen/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free