- Project Runeberg -  Svenska minnen från Böhmen och Mähren : kulturhistoriska skisser från trettioåriga kriget /
165

(1910) [MARC] Author: Alfred Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Svenskarna i Mähren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

165

dische Feind als Dorstensohn dieses gegenwärtige Haus
Eilenburg angerent, aber dar vor wider ab gezogen, ist
hiebey gesetzter Thurn den 1. Yuly angefangen und
inner-halb 3 Wochen den 22. Yuly gebaut und Lichtenstein genent
worden.»

Men efter fyra veckors tappert försvar av Augustin
Osswaldt von Lichtenstein, som sårades i benet av en
kanonkula, måste slottet giva sig åt Torstensson. Han
gjorde här ett gott kap, ty lantbefolkningen hade hit
sammanfört en massa varor och livsförnödenheter, som
svenskarna körde bort på 40 lastvagnar. En munkhistoria mäler
ock, att Gud fader under belägringen lät en frisk källa
springa upp på slottsgården, för att den fromma
befolkningen, som sökt sin tillflykt inom murarna, ej skulle förgås
av törst. Men när svenskarna trängde in, sinade källan
ögonblickligen — naturligtvis! I alla händelser torde dessa
bönder ha varit frommare än folket i det närliggande
Freudenthal, ty vid ryktet om svenskarnas ankomst flydde det
till skogarna och upplöste alla moraliska och
samhälleliga band.

Då svenskarna lämnade det numer delvis förfallna
slottet Eulenburg 1650, var den westfaliska freden länge
sedan undertecknad. Och då först gjorde de också sitt
avtåg från det hårt prövade Olmütz. Om stämningen vid
budskapet från Osnabrück heter det i Zaczkovic’ latinska
dagbok:

»Vad kan vara kärare än freden? Den avbidades ock
med begärlighet av svenskarna själva i Olmütz. Om den
förhandlades det redan länge i Riket bland furstarna, och
med Herrans tillstädjande slöts den en afton. En afton vid
solnedgången flög en rent av oräknelig mängd storkar till
Olmütz och satte sig i den bästa ordning på taken av alla
kyrkor, på rådhuset, alla domherrars hus i förstaden och
på de högre husen i själva staden. Så sutto de uppradade
hela natten och flögo åter bort tidigt vid soluppgången.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svminnen/0177.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free