- Project Runeberg -  Svenska minnen från Böhmen och Mähren : kulturhistoriska skisser från trettioåriga kriget /
173

(1910) [MARC] Author: Alfred Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Den stora kuppen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

173

tjocka murar, höga kullar och starka torn väl försvarade
Prag. Äran av att, åtminstone delvis, hava utfört denna
bragd tillkommer den tyskfödde Hans Kristofer von
Königsmark, »den djärve och ärelystne äventyraren», såsom Koch
kallar honom i sitt arbete om Ferdinand III:s regering, en
av dessa typiska krigargestalter från det trettioåriga krigets
senare del, för vilka äran betydde mer än fosterland och
som i krigföringen sågo icke blott en plikt eller en konst,
utan framför allt ett inbringande yrke. Då han en gång
åtspordes, varför han for så omilt fram i fiendeland, skall
han hava svarat: »Den, som vill göra guld och silver, måste
vara försedd med glödkol.» Och han hade helt visst många
eldare, som hjälpte till att hålla ugnen het; en av hans
mest nitiske »kolare» i Böhmen hette Jan Kannengiesser,
som sedan råkade i fångenskap.

Enligt den ovannämnde österrikiske forskaren Koch
skrev residenten Plettenberg i Hamburg till käjsaren, att
Pfalzgreven Karl Gustav redan i maj 1648 hyste planer på
Prag, och att han i hemlighet hade underhandlat därom
med Königsmark. Enligt samma sagesman hade ett
utländskt sändebud i Stockholm till och med rapporterat till
sin suverän, att Karl Gustav en gång skulle hava dragit
blankt mot Axel Oxenstjerna, som »hindrade hans äregiriga
krigsplaner» och, under förevändning av hans ungdom och
oerfarenhet, motsatt sig att Pfalzgreven skulle få
överbefälet. Ja, sedan Karl Gustav, vilken i juli efterträdde
Wrangel såsom överbefälhafvare för den svenska armén i
Tyskland, i slutet av 1648 hade kommit till det belägrade Prag,
troddes det i Osnabrück och Münster, att han hade
hemliga planer på att »bliva konung av Böhmen och draga ut
kriget i det oändliga».

Vare därmed huru som hälst, så hade Königsmark
utan tvivel hemliga instruktioner eller handlingsfri fullmakt
att på ena eller andra sättet komma i besittning av Prag,
något som givetvis skulle stegra de svenska aktiernas värde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svminnen/0185.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free