Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Tjechiska sägner om svenskarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
228
dubbla Tell-provet lyckades naturligtvis, och sålunda fick
Zdenko vara med vid belägringen av Prag!
I östra Böhmen (distriktet Chrudim) ligger vid vägen
mellan Rozhovice och Morasice en sten, som kallas
»Svenska korset» med anledning av att ett träkors där stått i
äldre tid. Härtill knyter sig följande sägen: Då en av
Torstenssons officerare brandskattade orten och tagit allt,
som kunde fås, hade han slutligen rövat slottsherrens
dotter, den unga Andëla av Ronovce, och fört henne med sig
på hästryggen. Men i en skog mellan de ovannämnda
byarna upphanns han av förföljare och dödades på den plats,
där korset restes, varemot flickan återfördes i triumf till
hemmet. Historien kan icke vara sann i denna form, ty
godsets dåvarande ägare, greve Frantisek av Sternberg,
bebodde då icke detta slott. En kärna till sanning kan dock
hava legat till grund för denna sägen, och den enleverade
flickan kan ju ha varit dotter till någon slottsfogde eller
förvaltare. Något orimligt eller ens osannolikt ligger icke i
själva saken, som nog upprepades litet varstädes på den
tiden.
Från svenskarnas vistelse i Mähren förtäljes följande
historia. Då det i staden Freiberg (söder om Olmütz) blev
bekant, att svenskarna hade nedgjort besättningen i det
närliggande Neutitschin och bränt Meseritsch, förde
borgmästaren en utvald skara till den lilla franciskanerkyrkan,
där några fattade posto längs muren och andra klättrade
upp i en lummig lind. När svenskarna följande morgon
kommo till Freiberg, möttes de av rådmännen, som
överlämnade stadens nycklar. Den svenske befälhavaren och
några officerare redo till rådhuset, där de tolv rådmännen
räckte svenskarna var sin pänningpung, men på samma gång
kastade av sig mantlarna, svängde blanka vapen och dödade
sina fiender. Soldaterna, som fåfängt väntade utanför,
började ana oråd, men kunde ej öppna den förbommade
porten och möttes av ett kulrägn från rådhusets fönster. För
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
