- Project Runeberg -  Svensk-norsk Haand-Ordbog /
12

(1841) [MARC] Author: Ludvig Kristensen Daa - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - Nålsöga ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

12 Nan Nam
spids, Naaleod. Nålsoga, -on, n.
Naaleoje.
Nånsin, Mnstin, (dagl. Tal.) se N&
gonsin.
Nåt, n. Naad i Dcekket el. paa Si
derne af Skibet; drf. Nåthake, rø.
Nabb, -ar, m. Ncrb. Nabbgadda, -or,
f. £ornftf? D. Ncrbbesild N. Ssa
Betone. 2) übesindigt, fremfufenbe,
ncesvist Kvindfolk. Nåbbmus, -moss,
/. Spidsmus, 9?æ6mué: -SWea?.
Nabbhinna, -or, f. Ncebhinde.
Nabbas, v. «i. i. ncebbes, kysses med
Snablerne.
Nabba, -or,/, ncesvist Kvindfolk.
Nabbig, adj. ncrsvis, knibst, snerpet,
brf. Nabbighet, /*.
Nåcktergal, -ar, M. Nattergal.
Nåf, 6». j»/. n. (I. Nes) Ncvse). langt
Ncob. Nafhinna, -or, /. Ncebhinde.
Nafta, -or, /. Katteurt : Nepeta ca
taria.
Nafva, -or, /. (Plante), Pileurt: Po
lygonum.
Nafve, -ar, m. (Hnefr), Nerve. Nåf
tal», adv. i ncevetal. Nafratt, m.
Ncrveret.
UillveBii.iU) s. pl. n. korporlig Grund.
Nafver. m. (I. Nefur), Ncever N. den
«derste Bark paa Birketrceet. Naf
kerask, -ar, rø. Nceverceske, Naf
verlapp, -ar, m. Nceverbid. Naf
verskappa, -or, /’. Nceverkurv. Naf
versko, -r, m. ©fo med Ncsversaa
ler. Nafvei-talv, s. pl. m. Tag dek-
Fet med Ncever.
Najd, m. fi. s. Nejd, m. fl.
Naktergal, -ar, rø. Nattergal.
Kktnnll, Nåmd, p. p. ncevnt.
Nåmnd, Namd, m. (3. Nafnd), be tolf
Edsvorne, der ere Visiddere i en Ha
radsratt el. Lagmansrått. Namde
man, -man, rø. Edsvoren, Ncevning,
Laugretsmand.
Namligen, adv. nemlig^
Zlamnll, v. a. 2. 1. (3. nefna), næt>-
ne, udncevne, omtale. Namnan«le,w.
Mmnin^) f. Ncrvnen, Udncevnelse,
Omtalen. Nåmnbar, adj. nwvne
lig, som kan ncevnes.
Namnare, K. p;. m. Ncevner (modsat
Taljare, Tceller).
Nånnas, se Nennas.
Napen, se Nepen.
Nappelizen, se Neppeligen.
Napsa, Nåpst, se Nepsa, Nepst.
Nar, koitj. Mat, da. Nar jag var
der, da jeg var der.
Nar, Nara, «<fø. <&• «li/, ncer. Nara
intill, ncer ved, hardt nar, gansse
ncrr. på langt nar icke, langtfra
ikke. gora en fOr nar, lgjore Aret
imod En. så nar som på ett hår,
paa et Håar nær. på nara hall, i
kort Frastand. nara slagtingar,
Ncerbeslcrgtede. Nara belagenhet,
ncer Beliggenhed, Ncerliggenhed.
Nara, v. a. ck. r. 2. a. nære, ernære,
brf. Narande, n.
Narande, adj. nærenbe, ncererig. N.
klass, N. lemmar i samhållet, N.
folkklass, Nceringsklassen.
Nargransande, adj. ncergrcensende.
Nargående, adj. som kommer nær, som
gaar en nær, til Hjertet, bevceges,
rsrer, bekymrer.
Nargången, adj. som gaar for nær,
paatrcengende, utDrjTammet. Nar
gångenhet, / Paatrcengenhed, Ufor*
ssammenbed.
Nårig, adj. ncerig. Narigliet, /. NtV»
righed.
Naring, -ar, Ncering; 2) Kroncrring.
halla nB,r:nF, holde Vcertshus. Na
ringsbekymmer, s. fin. Ncenngssorg.
Næringsdrift, rø. Industri, Ncerings
drift, Nceringsflid. Naringsfang, s.
pl. n. Erhvervsgren, Nceringsvej,
Levevej. Naringsgren, -ar, m. Er
hvervsgren. Naringsidkande, adj.
nceringsdrivende, Naringsidkare, s.
pl, rø. Naringsidkerska, -or,/ En

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:01:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svnohaand/0286.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free