Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning. Pommern som svensk-tyskt rikslän under 1700-talets senare hälft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5
Vid pågående landtdag öfverlade och beslutade de båda
stånden hvart för sig. Blefvo besluten olika, sökte man först
genom konferenser sammanjämka dem; om detta ej
lyckades, framställde hvarje stånd grunderna för sitt beslut för
regeringen, som fortsatte förmedlingsförsöken. Förde ej
dessa till något resultat, hade saken fallit. Särskildt
stadgades, att ena ståndets mening ej blef beslut, äfven om
regeringen anslöte sig till densamma.
Den omständigheten, att ombuden voro bundna af
instruktion, förde till mycket långsamma underhandlingar.
Regeringen sökte skaffa sig inflytande genom förberedande
dylika med konventen och magistraterna. Understundom hände
det, att ständerna hänsköto en saks afgörande till tribunalet.
Hvad som beslutats blef lag och bragtes till allmänhetens
kännedom genom ett regeringspatent. De förut brukliga
landtdagsafskeden förekommo ej längre.
Rörande de allmänna konstitutionella rättigheternas
fördelning mellan konung och landständer synas äldre
författningar! principiellt tillskrifva konungen
lagstiftningsrätt och beskattningsrätt, hvilka rättigheter dock genom de
speciellare bestämmelserna inskränkas eller rent af
upphälvas. Förklaringsgrunden härtill är väl den, att
utgångspunkten för hela utvecklingen är den medeltida länsstaten,
där fursten åtminstone teoretiskt var “dominus terr&e“ d. v. s.
oinskränkt härskare öfver landet, som närmast var att
betrakta som hans domän. Sedan inskränktes denna makt
mer och mer för att vid länsstatens upplösning ungefär vid
nyare tidens början åter utvidgas, så småningom och steg
för steg på de punkter, där motståndet var minst. Så
fick det hela ett tämligen förvirradt uttryck, och man söker
förgäfves efter något som helst system däri?.
! Citerade hos Gadebusch: Schwedisch–pommersche Staatskunde
I, sid. 337 8 35.
? Jfr. härom Spangenberg: Vom Lehnstaat zum Standestaat,
sid. 129. “Einer systematischen Reorganisation standen dié
ständischen Privilegien im Wege, die man schonen, ja bestätigen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
