Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen: Statskuppens förhistoria - I. Förmyndarregeringens pommerska politik (1792—1796)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23
rare försvar emot tilltagsna grannar, framför det fordom
herskande at söka ära och makt genom främmande länders :
inkräktning under egnas förlorande eller blottställande !.
De politiska fördelar, man ansett förbundna med landets
bibehållande voro i själfva verket imaginära. Garantien af
westfaliska freden kunde bli “en vådelig heder“ för Sverige,
sedan det ej längre ägde styrka att göra den effektiv.
Öfverhufvud borde man ej “utvidga kraften af sin aktivitet
utöfver den af sin styrka“. Slutligen komme härtill, att
landets invånare själfva syntes längta efter en förening med
Preussen, hvartill dock D’Albedyhl ej kunde finna annan
orsak än ett obestämdt hopp att därigenom bli delaktiga af
en del inrättningar, som i preussiska Pommern blifvit gjorda
och som voro af stor nytta, men hvartill man knappt torde
få råd under svenskt välde (han nämner: strömmars
rensande, nya kanalers gräfvande, lånekassors öppnande m. m.).
Emellertid inser ju författaren, att detta tills vidare ej
torde komma att realiseras, och därför framför han också en
massa förslag, afseende enligt hans egna ord, att Sverige
skulle “draga alt möjeligt parti af landet“.
Som allmän lösen uppställer han ordet reduktion. Alla
inrättningar utan undantag voro i förhållande till landets
behof för stort tilltagna. Så militären, så civilstaten. Den
senare skyddades dock af fördomar och uttryckliga
stipulationer. I annat fall torde såväl tribunalet i Wismar som
hofrätten 1 Greifswald och konsistorium (ja äfven
akademien!) kunnat indragas; regeringen ensam vore tillfyllest,
om den inrättades efter den i preussiska Pommern som
förebild.
Som sagdt voro emellertid dessa inrättningar garanterade
uti westfaliska freden och kunde således ej kullkastas, utan
1 Sådana åsikter hade förfäktats af en och annan under
frihetstiden och utgjorde en reaktion mot den föregående krigspolitiken.
En viss Carl Fredr. v. Röök hade då sökt “inplanta uti svenska
nation afsky för alla outremerska länder“. Cit. efter Björlin:
Sveriges krig i Tyskland 1805–07, sid. 64. Originalet i K. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
