Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och bajonetter icke få emot litterära despoter nyttjas,
är förlöjligandet enda lofgifna vapnet. Man kan låta
dem vara i fred, säges det. Det är sant. Man kan
låta alla despotisera i fred, som äro nog småaktigt
sinnade att vilja despotisera Men har en gång
eri nation beslutit att ej låta sin förstånds odling bero
af individers nycker, får ingen, icke en gång en litterär
despot, tålas Jag bestrider antagandet af dessa
tvenne senare villkor, nämligen Hofkanslems rätt att
låta inställa utgifvandet af dagblad och periodisk skrift,
som han finner vara förnärmande personlig rätt eller
af fortfarande smädelig egenskap. Jag finner en sådan
inspektion alldeles oförenlig med idén af tryckfrihet.––––-
Mine Ilerrar! Hvad jag sagt har jag tagit ur mitt
hjärta, och, jag vågar tro det, ur nationens.
Jag tror det tillhör karaktären af en svensk att, om
han låtit passionen missleda sig till felsteg, som en
man lida det straff, lagen tillerkänner honom, andra
till varning. Men jag tror det icke vara svenska
mannens lynne att se sig ställd under inspektion och
ledd vid ledband, att han ej må skada sig själf och
andra.
Jag tror, att lika förpliktad svensken finner sig
att såsom lag afslå, hvad en inre känsla säger honom
böra afslås, lika böjd finner han sig att med fullt
förlitande på regeringens ädelhet anförtro allt i regeringens
hand.
Jag tror, att en regering, som njuter den
tillfredsställelse att regera öfver ett folk, som på ett ädelt sätt
vet att förena månheten om individuella rättigheters
helgd med känslan för konung och fosterland, som med
fullkomligaste hängifvenliet, så snart det är fråga om
konungens och fosterlandets väl, går sin konung till
mötes — jag tror, att en så lyckligt lottad regering
aldrig kan finna sig frestad att missbruka folkets för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
