- Project Runeberg -  En svensk storman : en bild från Karl Johans dagar /
154

(1901) [MARC] Author: Cecilia Bååth-Holmberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— — »Kan nationen sägas vara tillbörligen
representerad, när rättigheten att inför tronen framlägga
nationens önskningar och när beskattningsrättigheten utöfvas
af 1,500 personer, försedda med sköldemärken, af en
isolerad tjänstemannaklass, af ett inskränkt antal deputerade,
borgmästare, handlande, handtverkare och
kronoskatte-bönder, med uteslutande af alla andra jordägare och
nä-ringsidkande medborgare, som ej till någon af dessa klasser
kunna hänföras? Hvem inser icke bristerna af en sådan,
representation? Hvem inser icke obilligheten utaf, att så
talrika medborgareklasser, som lika med oss draga
skatternas tyngd, äro utestängda från rättigheten att själfva
eller genom ombud deltaga i deras bestämmande. —»1

Afven vittna hans norskvänliga yttranden om en
framsynt och nobel ande. Frågan gällde, om norrmän
skulle få svensk medborgarerätt, när de ville bosätta sig
i Sverge. »Det säges, att personer utan värde skulle
söka att här inflytta. Mig synes titeln af undersåte till
Sverges och Norges konung gifva värde åt hvem som
helst», säger Schwerin med stolt och vacker
nationalkänsla. »Dessutom», bifogar han, »i ett och annat
afse-ende torde vi kunna anse oss som den äldre brodern.
Det tillhör oss att gifva efterdöme och att göra första
steget till hvad det gemensamma bästa kräfver »*

Strax vid riksdagens början hade han blifvit vald till
ordförande i Bevillningsutskottet, hvars sammansättning
för öfrigt skedde efter hans önskan; därpå afsade han sig
ordförandeskapet på grund af hälsoskäl och försvagad syn.

1 Protokoll fSr Rittd. och Adeln 1818, Del II, 303.

1 Ibid. Den norska konstitutionen beundrade han dock icke: »Den
behagar mig alldeles icke. Antingen fmnes hos dessa herrar
(konstitutionens stiftare) föga förmXga att bedöma Europas belägenhet och inse hvad
som är möjligt och icke möjligt — eller ock ligger under den varma
frihetskänslan mycken aristokratisk anda. Jag anser föreningen icke vara
gjord, förrän bftda nationerna äga ett och samma parlament.» Kgl. Bibl:s
Handskriftsamling.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:15:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svstorman/0166.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free