Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af Ansgarius blef fynlig, erhöll författaren en
förmånligare teologifk profeffion och begaf fig på en tvåårig refa
genom Tyfkland, Schweiz, Italien och Frankrike,
derunder han befökte flere proteftantifka univerfitet. Sina
intryck från denna färd har han, eget nog, tretio år
efteråt upptecknat eller åtminftone högft betydligt
omredigerat, och de föreligga nu i de Refeminnen, fom utgöra
fjerde bandet af hans famlade Jkrifter. Till det yttre
förflöt nu under ett tiotal af år hans lif utan vigtigare
tilldragelfer, om vi urtdantaga, att han 1842 valdes till
en af de aderton i Svenfka Akademien. Fahlcrantz’
ror-liga fjäl förblef dock ej fyfflolös. Utom det att han
författade en mängd af de poem, dem han förft i fina
fe-nafte år utgifvit, förde han under denna tid en liflig
polemik dels mot Strauffianismen, dels och i fynnerhet mot
ALMQVIST, en ftrid, fom, påbörjad inför Upfala
domkapitel, fortfattes i tidningen Svenfka Biet (1843) och
flutli-gen gaf upphof till fkriften: C J.L. Almqviflfåf
omförfattare i allmänhet och fåf om teolog i fynnerhet
Jkarfkå-dad (1845, 46), en bok om 240 fidor och, ofs veterligen,
det ftörfta polemitka arbete mot en perfon, hvilket vår
nya litteratur kan uppvifa. Hans teologifka lärdom, fom
redan flerfaldigt ådagalagts, och till en vifs grad äfven
hans högkyrkliga åfigter hade imellertid långt förut
ådragit honom uppmärkfamhet jemnväl inom det ftift, han
genom födfeln tillhörde. Redan 1839 var han uppförd på
andra förflagsrummet till bifkopsämbetet i Vefterås, men
fick vika för Guftaf Nibelius. Efter dennes död
uppfattes han ånyo på förflag och blef nu verkligen år 1849
nämnd till denna befattning. Såfom bifkop har
Fahlcrantz utvecklat mycket nit för flere af ftiftets
angelägenheter. Det bland hans åtgöranden, fom fäkeft längft
kommer att fortlefva i minnet, är genomförandet af
Vefterås herrliga domkyrkas återftällande till ett något la
när urfprungligt Ikick, hvad det inre beträffar, hvilket
fleråriga arbete, under ledning af arkitekten Ekman,
fullbordades 1861. Ej heller af bifkopsgöromålen bragtes
hans penna till overkfamhet. I en följd af 6 häften,
kallad Rom förr och nu (1858—61), vände han fig med
fyn-nerlig fkärpa och lärdom mot den katollka kyrkans
ten-denfer, färdeles hennes i vår tid med ifver bedrifna
propaganda inom proteftantifka länder, mot jefuitorden o. f. v.
Slutligen be-flöt den mer än fjutioårige att till ett helt
famla de vitterhetsalfter af alla flag, dem han under en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
