Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fattig liten tös från skären kala
glatts med bjudning hit,
dväljs i staden — långt från vintersvala
fjorden, snöad vit.
Julens väna fröjder skall hon smaka
under gästfritt tak,
njuta gåvor, gran och julekaka
uti rikt gemak.
Sista sommarn tumlade hon yster
utmed klippig strand.
Husets lilla älskling som en syster
jämt höll hennes hand.
Fagerlockigt stadsbarn sällt sig kände.
Sol vid vindars smek
bådas kinder lika bruna brände
under ras och lek.
Men hur är det nu? De sakta skrida
stora gatan fram.
Lekkamraten vid lill’ Astrids sida
är ej stämd för glam.
Torftig skärgårdstös i blå divanen
skyggt ikring sig ser,
skådar prakten, glömmer kakan, granen,
kliver skyndsamt ner.
Ja, hur är det? Hon är ej densamma,
stum hon är och still.
Lilla Astrid klagar för sin mamma:
”Ej hon leka vill.” —
Snart det julkväll är. En klagan låter
gäll från vestibuln.
Underbart — ett barn, som hejdlöst gråter
här så nära juln!
Resklädd står hon, klädd i yllna, varma
schaln hon ärvt av mor.
Vill då ingen, ingen sig förbarma —
dörrn är stängd och stor!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
