- Project Runeberg -  Svensk vers. Psalmer, sånger och visor /
133

(1935) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Och ut träder Aslög med gullgult hår
ur harpans skyddande gömma.
Hon ler mot Hejmer. Hon torkar sin tår.
Och gubben den gyllene harpan slår,
att mäktigt tonerna strömma.

Och på dess vingar en brokig bild
far fram förbi barnets öga
med Spangarheds häxa, led och vild —
men längst i fjärran står stolt och mild
en skepnad. — Vem är den höga?

En konungakrona hans änne bär,
och ryktet hans lov förtäljer.
Han kommer på draken till Norges skär,
och huvudet högre än alla han är,
och jungfrun till drottning han väljer.

Högt harpan klingar i Hejmers hand.
Liten Aslög lyssnar till ljuden.
Det fredlösa barn på den främmande strand
ler aningsfullt, med kinden i brand,
åt den blivande konungabruden.


Frans Hedberg.

130. Styrbjörn starke.



Styrbjörn starke
drog i härnadståg,
for med tolv gånger hundra segel,
hätsk i håg, över Mälarvåg.
Kränkte konungasonen bar
avog sköld mot sitt fosterland,
förde i fejd mot Svitjod det gamla
Jomsborgs vilda vikingaband.

”Här är målet,
här mina fäders hem!
Vunnit haver jag gods och riken.
Gärna i byte jag gåve dem.”
Så kvad Styrbjörn, stolte kämpen,
steg i land, stack skeppen i brand:
”Här vill jag lykta min levnads saga,
segra eller dö med svärd i hand.”

Genom skogar
högg han kungsväg bred,
hann till vida Fyrisslätterna,
när det redan mot skymningen led.
Eldar på höjderna längst i norr
lågade glatt som i valborgsnatt.
Där hade Erik, vänsälle kungen,
överst på åsen sitt märke satt.

Dagen grydde, skuggorna flydde,
solen gick upp över Fyrisvall.
Fram drog sveahärens fylking,
skriande högt vid lurens skall.
Stod vid kungens sida
Torgny, lagman god:
Nu skall spörjas, om våldet vinner
eller ärliga bönders mod.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:33:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svversdal/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free