Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Äkta makars tillstånd efter döden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
äktenskapen äro i sig andliga, och deraf heliga. De åter, som
komma till helvetet, äro alla naturliga, och idel naturliga
äktenskap äro icke äktenskap, utan förbindelser, som ha med
sig af okysk lusta. Hurudana dessa förbindelser äro, skall
sägas i det följande, der det handlas om Kyskt och Okyskt,
och vidare der fråga blir om den Otuktiga kärleken.
54. Till hvad hittills om makars tillstånd efter döden
är omtaladt må följande läggas. 1. Alla de makar, som
äro idel naturliga, skiljas efter döden. Orsaken är, att
kärleken till äktenskapet är hos dem kall, och kärleken till
äktenskapsbrott varm. Dock sälla de sig stundom efter
skilsmessan tillhopa med andra liksom makar, men efter en kort
tid afvika de ifrån hvarandra. Detta sker rätt ofta
upprepade gånger. Och omsider lemnas mannen i någon skökas
våld, och qvinnan i någon äktenskapsbrytares, hvilket sker i
Helvetiska fängelset - hvarom talas i APOCALYPSIS
REVELATA n:r 153, punkten X -, der blandad otukt är begge
vid straff förbjuden. 2. Makar, af hvilka den ene är
andlig och den andre naturlig, skiljas äfven efter döden, och åt
den andlige gifves en passande make, men den naturlige
förvisas till kätjeställen till sina likar. 3. Men de, som i
verlden lefvat ogifta, samt gjort sitt sinne alldeles främmande för
äktenskapet, om de äro andliga, så förblifva de ogifta; men
äro de naturliga, blifva de horkarlar. Annorlunda likväl de,
som i sitt ogifta stånd åstundat äktenskap, och ännu mera
de som utan framgång begärt sådant; för dessa, om de äro
andliga, ombestyras saliga äktenskap; men icke förr, än då
de äro i himmelen. 4. De som i verlden inneslutits i
kloster, så väl jungfrur som män, varda efter tillbragt klosterlif,
hvilket varar någon tidrymd efter döden, lösgifna och utsläppta,
samt komma i besittning af åstundad frihet för sina
önskningar, vare sig de vilja lefva gifta eller ej: om gifta, så blifva
de det; hvarom icke, så föras de till de ogifta vid sidan af
himmelen. Men de som brunnit af oloflig lusta, varda
nedkastade. 5. Att de ogifta äro vid sidan af himmelen, är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
