Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Herrens och församlingens äktenskap, och dess motsvarighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
också lär. Till hvilken annan bör man gå, och till hvilken annan
kan man gå? Att Han är hos dem, som lefva enligt Hans bud, är
derföre att med andra icke är förbindelse, ty Han säger: Den som
har mina bud och gör dem, han är den som älskar Mig,
och Jag skall älska honom, och skall göra boning hos
honom; men den som icke älskar Mig, håller icke mina bud,
Joh. 14:21-24; kärleken är förbindelse, och förbindelse
med Herren är församling.
130. XI. DEN ÄKTENSKAPLIGA KÄRLEKEN ÄR ALLT
EFTER FÖRSAMLINGENS TILLSTÅND, EMEDAN DEN ÄR ALLT EFTER
VISHETENS TILLSTÅND, HOS MENNISKAN. Att den
äktenskapliga kärleken är allt efter vishetens tillstånd hos menniskan,
är förut oftare sagdt, och skall framdeles oftare sägas; här
skall derföre upplysas, hvad vishet är, och att hon gör ett med
församlingen. »Hos menniskan äro vetande, förståndighet
och vishet; vetandet är kunskapernas, förståndigheten är
förnuftets, och visheten är lefvernets sak. Visheten, i sin
fullhet betraktad, är på samma gång en kunskapernas, förnuftets
och lefvernets sak; kunskaperna gå förut, förnuftet bildas
genom dem, och visheten genom begge, och då när man
lefver förnuftigt enligt sanningarna, som äro kunskaper;
visheten är alltså både förnuftets och lefvernets tillika, och
blifver vishet då den är förnuftets och deraf lefvernets, men är
vishet då den har blifvit lefvernets och deraf förnuftets. De
fornäldste i denna verld erkände icke någon annan vishet än
lefvernets: denna var deras vishet, som fordom kallades
SOFER (vise); men de forngamle efter de nämnda fornäldste
erkände förnuftets vishet för vishet, och desse kallades
FILOSOFER (vishetsvänner). Nu för tiden åter kalla många äfven
vetandet vishet; ty de lärde, [bokligt] bildade, och bara vettige
kallas vise; så har visheten fallit ifrån sin höjd ned till
sin dal.
»Men hvad visheten är i sin uppkomst, fortgång, och
deraf i sitt fulla tillstånd, skall äfven något sägas. De ting
som höra till församlingen, och kallas andliga, ha sitt säte i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
