- Project Runeberg -  Äktenskapliga kärleken och dess motsats /
387

(1895-1935) [MARC] Author: Emanuel Swedenborg Translator: Carl Johan N. Manby
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Månggifte

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lifvet, bevittna erfarenheter. Hafva icke funnits och finnas
icke de, som för en qvinna, önskad och begärd till brud,
kasta sig ned på knä, tillbedja henne likasom en gudinna,
och såsom de ringaste trälar underkasta sig hennes välbehag:
ett bevis, att den kärleken öfvergår sjelfkärleken. Hafva icke
funnits och finnas icke de, som för en qvinna, önskad och
begärd till brud, för intet akta egodelar, ja skattkamrar, om
de egde, och jemväl de, som förslösa dem: ett bevis, att den
kärleken öfvergår verldskärleken. Hafva icke funnits och
finnas icke de, som för en qvinna, önskad och begärd till brud,
värdera sjelfva sitt lif för ringa, och trängta att dö om hon
icke villfar deras önskan; detta bevittna jemväl flera strider
af rivaler ända till dråp: ett bevis, att den kärleken öfvergår
kärleken till lifvet. Hafva icke funnits och finnas icke de,
som för en qvinna, önskad och begärd till brud, i följd af
afslag blifvit från sina sinnen? Hvem kan icke utaf denna början
till den kärleken hos flera förnuftigt sluta, att den kärleken i
kraft af sitt väsende såsom den öfverste herskar öfver all
annan kärlek, och att menniskans själ då är i den, samt
lofvar sig eviga sällheter med den önskade och begärda?
Hvem kan, om han undersöker åt hvad håll som helst, se en
annan orsak, än att han öfverlåtit sin själ och sitt hjerta till en
enda; förty om åt älskaren, då han är i detta tillstånd, valrätt
gåfves att utköra ur hela könet den värdigaste, förmögnaste och
mest formfulländade, månne han icke skulle förakta valrätten
och hänga vid den utkorade; ty hans hjerta är till denna enda.
Dessa ting äro sagda, på det att I mån erkänna, att en
äktenskaplig kärlek af sådan öfverlägsenhet gifves, och att
den gifves då en enda af könet ensamt älskas. Hvilket
förstånd, som med skärpt blick skärskådar skälen i
sammanhang, kan icke deraf härleda, att, om älskaren ifrån själen eller
ifrån de innersta tingen ståndaktigt fortbestår i kärleken till
henne, han skulle ernå de der eviga sällheterna, hvilka han
lofvade sig före samtycket, och lofvar i samtycket? Att han
äfven ernår dem, om han går till Herren, och af Honom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:36:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/swedakt/0393.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free