- Project Runeberg -  Äktenskapliga kärleken och dess motsats /
428

(1895-1935) [MARC] Author: Emanuel Swedenborg Translator: Carl Johan N. Manby
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nitälskan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

väderstrecket, hvarest sådane finnas, och ännu icke äro i helvetet.»
Och han fattade mig vid handen och förde mig hän. Och
jag såg små hus, i hvilka gymnasierna voro, och i midten
af dem ett, som var såsom högqvarteret för de öfriga. Detta
var uppfördt af becksvarta stenar, hvilka voro öfverdragna
med små skifvor liksom af glas, de der likasom glittrade utaf
guld och silfver, sådana som de äro hvilka kallas
spegelstenar (seleniter, Glades Mariæ[1], och här och der voro
inströdda purpursnäckor, som glänste på lika sätt.

Dit trädde vi fram och klappade på, och strax öppnade
någon dörren och sade: »Varen välkomna.» Och han sprang
till bordet och bar fram fyra böcker och sade: »Dessa böcker
äro den vishet, hvaråt en mängd riken nu för tiden
applåderar; åt denna bok eller vishet applådera många i
Frankrike, åt denna många i Tyskland, åt denna några i Holland
och åt denna några i Britanien.» Vidare sade han: »Om I
viljen se, skall jag göra att dessa fyra böcker lysa inför edra
ögon.» Och då utgöt och kringgöt han äran af sitt rykte,
och strax blixtrade böckerna liksom af ljus; men detta ljus
försvann genast inför våra ögon. Och då sporde vi: »Hvad
skrifver du nu?» Och han svarade, att han nu ur sina
skattkamrar förde ut och toge fram de ting, »som höra till den
innersta vishet, hvilka i sammandrag äro följande: I. Om
naturen tillhör lifvet, eller om lifvet tillhör naturen. II. Om
medelpunkten tillhör utsträckningen, eller om utsträckningen
tillhör medelpunkten. III. Angående naturens och lifvets
medelpunkt och utsträckning.»

När detta var sagdt, satte han sig åter på karmstolen
vid bordet; vi deremot gingo omkring i hans gymnasium,
hvilket var rymligt. Han hade på bordet ett ljus, emedan
der icke var dagens solljus, utan ett nattligt månljus. Och
hvad jag förundrade mig öfver, ljuset tycktes föras rundt
omkring der och upplysa; men emedan det icke var putsadt, så


[1] På tyska »Marienglas». Öfvers:s anm.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:36:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/swedakt/0434.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free