Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
79
Var så god och sitt, så framt ni vill unna min
tarfliga kammare den äran.”
”Såg ni hans mörka vilda öga?” frågade
Clara, allt oroligare.
”Ja, jag tog mig den friheten — förlåt mig
det, milda öfversecnde väsende. Men hvarför
bekymrar er hans öga? Clara lyser ju alltid
deruti, som en sol.”
”Men såg ni pistolerna han hade med sig?
Min fru, jag anar cn olycka, en stor olycka
— men ni anar intet, ser intet— söker förstå
intet — och kanske i detta ögonblick — hörde
ni ej ett skott!”
”Min Gud! jag tror ni har rätt, mamsell!
han såg besynnerlig ut — nu erinrar jag mig
allt”, svarade Chris t in, skiftande färg.
”Skynda er derföre — låtom oss taga våra
barn och följa hans steg — vi kunna
möjligtvis förekomma mycket — o, den olycklige!
antingen hans eller någon annans blod flyter
kanhända i denna stund.”
”Förskräckligt, om er aning är grundad,
Clara! Ej ett ögonblick är att förlora; men
hvart — hvart skola vi följa honom i denna
främmande stad? Himmel! det går omkring
for mina ögon.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
