Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
gare omständigheten Man dar indelat jorden fä
wäl i längdgrader-, Tom breddgrader. Om bredd-
graderna, soni wi förut nämnt, gå mellan söder och -
norr, eller ifrån eqvatorn till polerna, fä indelas
jorden äter från öster-till wester »i sina längdgraden
Den ort, från hwilken man utgår svid-denna beräk- ,
Ising, säges ligga under första meridianen ellerlängd-
graden. Om breddgraderna äro wigtiga för jordens-
wärma och kyla, så äro längdgraderna det äter« för
dag och natt· Ju längre en. ort är belägen bort i
öster, desto tidigare går solen der Upp- och desto ti-»
digare ner. Så har man, till exempel, några grader
bortom oßi Rpßland redan full dag, då wi sanna
knappt hafwa gryning; hwareknot den mörka aftonen
redan inbrutit hos dem, då solen ännu står högt uppe
hos oß. «Dä dagen på« detta sätt förändras efter
belägenheten i öster eller wester, fä begriper man
lätt, huru inwänarne is Amerika kunna hafwa dag
när det är natt hos oß,«och twärtom.. Wet man
annars mellan hwilka längd- och breddgrader en ort
är belägen, sic-är det lätt att· uträkna deß storlek
eller arealinnehäll uti qvadratmil, det will säga fyr-
kantiga landsträckor,s eller rutor af en’mils» längd och
en milo bredd. Säledes weta wi, att jorden inne-
«
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
