Det svenska tabellverkets uppkomst, organisation och tidigare verksamhet / 70 (1900) Author: August Hjelt Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - BILAGOR - II. Svenska Vetenskapsakademins betänkande angående folkmängden i Sverige och Finland

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

II.

Svenska Vetenskapsakademins betänkande angående folkmängden i Sverige och Finland (1746).

Til Riksens höglofliga Ständers Secrete Utskått, angående menighetens Talrikhet i Sveriges Rike, ingifvit af Wetenskaps Academien under Riksdagen 1746.

Man har uti de folkrikaste Städer och orter uti Europa,
ifrån någon tid tilbaka, börjat at utgifva Förtekningar öfver
antalet af de der årligen födde och döde, til at derigenom dels som
en inbördes täflan jämföra hvars andras styrka i en tahlrik
menighet, dels ock at hugna sig af en tilväxt uti Inbyggarenas
antahl, som utvidgade Näringsfång tid ifrån annan tillåtit.

Academien har nu också likaledes giordt en början, at
insamla dylika förtekningar här i Riket, eij allenast för de nu
framflytande åren, utan så långt tilbaka som våra kyrkoböcker tillåtit.
Hon har likväl eij giordt det i någon sådan förmodan, ehuru
behagelig den hade varit, som skulle våra Städers och
Landsorters Inbyggare til antalet kunna jämföras med sådane, hvars
långlige tiders handel och handaslögder samt upbrukade land
redan hunnit giöra [dem] eij mindre tahlrika än förmögna. Hon
har mycket väl kunnat föreställa sig, det våra få och magra
Näringsfång å den ena sidan och våre långvarige krig å den
andra, hvarken kunnat medgifva et emot rikets vidd svarande
antal af Inbyggare, eller någon ständig och jämn tilväxt deruti,
som kunnat beboda en dylik Folkrikhet i längden. Men
Academiens afsikt har här vid eij någon annan varit, än at undersöka
och inhämta hvad naturlig art och fallenhet månde vara hos
Nationen til en sådan förkofring.

De undersökningar, som således blifvit gjorde i detta ämnet,
har Academien haft betänkande vid at utgifva ibland des andre
handlingar, vidare än sielfve undersökningssätten eller Methoderne.
Hon har hållit dem före vara af sådan beskaffenhet, at de borde
vara Regeringen allena förbehållne, och i sådant afseende är det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>