- Project Runeberg -  Tafvelgalleri af berömda mästares arbeten /
19

(1872) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Spelarne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Spelarne.


Af Michele Angelo Amerighi Caravaggio.



Med märkbar hastighet sjönk solen ned i det haf af röda skyar, som väster om Eom låg
utbredt öfver slätten. Den heliga staden såg ut, som om den uppstigit ur en oerhörd smältdegel
fylld med guld — från S:t Peters kupol flöt guldet ned i strömmar; på murarne kring de gamla
palatsen, på de antika ruinernas oregelbundna stenhopar tycktes sällsamt formade guldmassor hafva
stelnat, hvilka skimrade och glittrade ofvanför en mängd djupt liggande, nedrökta kojor; och Forum
samm i en gloria af bländande färgnyanser likt alpens spetsar och taggar vid solnedgången. De
glödande färgtonerna förbleknade hastigt, mörkblåa slöjor bredde sig öfver Rom och efter några få
minuter var det ännu blott S:t Peters jättekors, som, skenbart alldeles fritt sväfvande öfver det
skugg-höljda djupet, badade sig i solens sista stråle.

Aftonvindens svalkande fläkt susade öfver Forum. Det var icke nutidens Forum, urskyffladt
af många tusende arbetare, med snygga blottade murar och ingångar. Forum låg då likt ett
lös-sprängdt och på campagnan nedslungadt stycke sabinerbärg med skrofliga klipputsprång, djupa
klyftor, terrasser och en vid, hemsk dalkittel, öfversusad af hundraåriga pinier och plataner och visande
täta törnesnår vid sidorna af de djupa rännstenarne. Det underbara bärget med sin af
människohänder uppförda grund, egde likt ett naturligt bärg sin egen Flora.

Sommaren hade nyss begynt; men han hade uppträdt med hela tyngden af sin glöd och
öfverraskat Roms fina verld, innan den hunnit verkställa sitt återtåg in i den svala bärgstrakten.
Forum såg ut som ett öfvergifvet tältläger. Hundratals mattor voro utspända mellan trädgrupperna.
Härunder stodo bord och stolar, blottställda för pöbelns tjufaktiga händer. Efterlåten och svag var
kyrkofurstens styrelse; men egarne sjelfva höllo skarp polisvakt — dessa patricier, åt hvilka
hundratals spioner och skarpa klingor stodo till buds, för att uppspåra och nedstöta tjufven. Då egarne
till dessa behagliga hviloplatser voro frånvarande, kunde hvem som hälst i maklig ro slå sig ned här.

Här var ett larmande dryckeslag af främmande konstnärer, vanligen kallade Flamingi, ehuru
flertalet ingalunda bestod af nederländare utan af tyskar. Där såg man ännu Roms Caraboni
spelande på luta och fägnande sig åt högbarmade Albanesiskors dans, hvilka i backantisk yra läto
tamburinerna surra omkring på fingerspetsarne. Längre bort på en högplatå satt ett sällskap
mörkrädda män, prester och lärda, inbegripna i allvarligt samtal, och blott då och då fästande en
kännarblick på de dansande grupperna. En mängd folk af lägre stånd liknade i sina bjärta och brokiga
drägter en massa stora blommor, utströdda öfver terrassernas väldiga trappsteg för arenaspelens
längesedan afsomnade åskådare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:53:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tafvelga/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free