Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Varvsindustrien i Göteborg och Tekniska Samfundet. Av Dr HUGO HAMMAR
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skottland kunnat erbjuda, hade väckt berättigat uppseende, särskilt i de engelska
sjöfartskretsarna.
Lindholmen hade utvidgat sitt varvsområde genom att spränga bort en del av
Skatber-get. Detta hade berett plats för en stapelbädd för fartyg av de största dimensioner. De
gamla bäddarna hade blivit ombyggda och förstärkta. Pansarbåtsbäddens kranbana hade
fått ytterligare en travers, övriga bäddar hade försetts med Höks patenterade
montagekranar.
Varvet hade under kriget ägnat sig uteslutande åt ångfartygsbygge, dels 3.000 tons
standardfartyg, dels även större fartyg, som t. ex. 4 st. om 8.000 tons d. w. för Rederi A.-B.
Transatlantic. Men efter kriget fanns ej någon som helst marknad för dessa typer, varför
Ivindholmens varv led mera av depressionen än något av de andra Göteborgsvarven.
Eriksbergs Mek. Verkstad var det varv, som under tiden genomgått de största
förändringarna. Varvet köptes av Ångfartygs A.-B. »Tirfing» redan i början av kriget. Detta mäktiga
rederiföretag behövde detsamma för sina reparationsarbeten, men även för nybyggen.
Arealen utökades betydligt och försågs med nya, stora verkstäder för alla ändamål samt tre
stapelbäddar, allt kapabelt för storfartygsbyggen. Vid verkstadens kaj lågo två moderna
flyt-dockor, vilka voro väl sysselsatta. Man hade under kriget övergått från kanal- och
Nordsjöbåtar till större fartyg, som t. ex. för Rederi A.-B. Svenska Eloyds Medelhavstrade. Avtal
hade träffats om byggandet av Dieselmaskinerier, och verkstaden var väl rustad som
storvarv.
De Göteborgska varven stodo nu färdiga att på allvar taga upp konkurrensen i den
internationella marknaden. År 1924 kunde Götaverken inbjuda Samfundet att besiktiga
motorfartyget »City of San Francisco», det första av de två passagerare- och
styckegodsfartyg, som W. R. Grace & C:o i New York låtit bygga på verkstaden för sin linje
San Francisco—Panama. Inredningen, som var gjord av Nordiska Kompaniet, beundras
än idag för sin komfort och elegans.
Vid en rundtur på Göteborgsvarven just nu skulle besökaren kunna konstatera
betydande förändringar såväl uti verkstädernas byggnader som i den maskinella utrustningen.
Det skulle upptaga alltför mycken plats att här ingå i en detaljbeskrivning, det vare nog
sagt att varvsindustrien i Göteborg idag är ordnad för konkurrens med hela världen och
försedd med de mest moderna hjälpmedel. Den svåra världskrisen har allvarligt drabbat
sjöfarten och varvsindustrien, vilket är märkbart även här, dock kanske ej i fullt så stor
utsträckning som i de stora skeppsbyggareländerna, framför allt i England och Tyskland.
Götaverken har sina 5 bäddar belagda, varav en med ett oljetankfartyg om 13.000 ton
och tre med sin standardtyp: 9.000 tons tankfartyg samt en nykonstruktion, en
8.000 tons linjebåt, som blivit utarbetad för Stillahavs-traden, särskilt lämpad för
styckegods och trä, en fartygstyp som av allt att döma bör kunna hålla sin plats i den alltmer
skärpta konkurrensen. Under utrustning ligger ett tankfartyg, som är särskilt anmärk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
