Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs Hamn under 50-års-perioden 1882 till 1932. Av Hamnöveringeniör, major KNUT E. PETTERSON
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
krandrift och järn vägspersonal m. m. Sedermera hava åtskilliga tillbyggnader av skjul
samt omändring och modernisering av kranar gjorts, varom mera sedan. Fig. 11 visar
kaj konstruktionen — plattf ormskaj å pålar i grusfyllning — jämte sektion av skjul samt
anordning av kranar och kranbana.
Fiksom kol och koks under perioden har fått sin speciella hamn, så har även ganska
nyligen en annan artikel, som vid periodens början knappast räknades som större
enhets-vara, nämligen brännoljan, fått sin eller rättare sagt sina hamnar. Under senare år har ju
en ständig ökning pågått i förbrukning av brännoljor såväl till lands som till sjöss, bensin
och olika slag av råoljor. Från större enskilda upplag ute vid älvmynningen, där dessa
oljor lossades från oceangående fartyg, fraktades varan per pråm upp i hamnen, där
lossningen under flera år ägde rum å Gullbergskajens mellersta del. Till slut blev dock genom
den ständigt ökade kvantiteten risken av denna trafik för stor. I valet mellan att förlägga
lastningsplatsen för den grundgående sjötrafiken (särskilt kanaltrafiken) samt
järnvägstrafiken till hamnens yttre eller inre del ansågs riktigast förlägga lastningsplatsen uppåt
älven d. v. s. så, att man erhöll ökad sjötrafik å älven men minskad landtrafik genom
staden med tankvagnar å hamnbanan o. d.
Denna hamn för oljedistributionen, Lärjehamnen, blev därför förlagd rätt långt uppåt
Marieholm, varest 1927—29 två ingående bassänger, nående 70 m in i land samt med c:a
300 m:s sammanlagd kajlängd utfördes. Den södra bassängen är fullt utbyggd, under det
att den norra bassängen t. v. blott har ena sidan, 70 m lång, försedd med kaj. Hamnen
är åt älvsidan försedd med bryggor om tillhopa 210 m:s längd; vattendjupet är i
bassäng-erna 3,5 m och vid älvsidans bryggor 3,6—3,8 m. Hamnen, som är inhägnad och omfattar
c:a 68.000 m2, har egen spårförbindelse med såväl Bergslagernas Järnvägars som med
Västergötland—Göteborgs Järnvägs spårsystem. Inom hamnen hava 5 st. oljefirmor byggt
tankanläggningar och distribuera olja och bensin såväl till fartyg, mest i fat, som till
järn-vägstankvagnar och tankbilar, de senare för behovet i staden och dess omgivningar.
Dessutom har staden vid Rya Nabbe i den s. k. Ryahamnen börjat ordna för den
olje-trafik, som fordrar djupt vatten d. v. s. för mottagningen av tankbåtarna från utlandet.
Denna hamn motsvarar således närmast de ovannämnda, ute vid älvmynningen belägna
enskilda anläggningarna; tillgången på för ändamålet lämpliga markområden i enskildas
händer är numera starkt begränsad. Under åren 1930—31 har en stor del av viken mellan
Ryanäs och Rya Nabbe uppmuddrats till 9 m:s djup, varjämte tvenne bryggor byggts för
angöring av fartyg inom det uppmuddrade området. Bryggorna äro uppförda i trä med
kraftiga dykdalbstöd i betong på pålning. En ny vägförbindelse är från stadens vägnät
neddragen till den ena bryggan, och inom kort kommer denna väg att förlängas fram
till den andra bryggan.
Förutom dessa rätt stora och omfattande nybyggen samt ovan beskrivna
tilläggsarbeten å djup vattenkaj erna hava utförts en del förbättringsarbeten å äldre kaj delar.
År 1915 ökades sålunda djupet utanför östra delen av Gullbergskajen (Gasverkskajen)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
