Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektroteknikens 50=åriga utveckling i Göteborg och dess omgivningar. Av Professor FREDRIK H. LAMM.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nades under vintern även en provbelysning med båglampor på Hamngatorna och
Kungs-portsavenyen, delvis driven från stationen vid Kungsgatan 31 och delvis från en
provisorisk station i ett skjul vid statens järnvägars station.
Även elektricitetsverken vid Kungsgatan 31 och å Otterhällan övertogos, i maj 1888,
av Göteborgs Elektriska Aktiebolag, som sålunda slog under sig all dåvarande distribution
och försäljning av elektrisk energi i Göteborg. Men detta bolag, som samtidigt i huset
N:o 31 vid Kyrkogatan (numera inköpt av Göteborgs Stads Gas- och Elektricitetsverk,
som där anordnat sin första större kvicksilverlikriktarestation) upprättat en ny kraftstation
med tvenne 100 hkrs ångmaskiner, vardera drivande två dynamomaskiner, blev ej heller
länge utan konkurrens.
Ett nytt bolag för distribuering av elektrisk energi, Aktiebolaget »Elektron», bildades
nämligen på hösten 1888. I fastigheten Kyrkogatan 19 anordnade detta bolag sitt
elektricitetsverk med till en början en maskinkraft om 60 hkr., som följande år ökades till 260 hkr.
År 1889 besutto båda bolagen tillsammans en maskinkraft på nära 1.000 hkr. för
genere-ring av elektrisk energi. Energin utleddes till verkens konsumenter medelst luftledningar,
spända över hustaken och anordnade för c:a 2 xno volt enligt det av Edison uppfunna
s. k. treledaresystemet.
Endast hos ett fåtal konsumenter förekommo mätare för uppmätning av konsumtionens
storlek. I regel överenskoms om fast ackordsavgift för varje installerad lampa. Avgiften
var till att börja med 25 kr. per år och 16-ljuslampa vid lystid till kl. 9 på kvällen och 40
kr. för dylik lampa med lystid till kl. 1 på natten. Tillfölje den inträdande konkurrensen
mellan de båda bolagen sänktes emellertid nämnda avgift till 15 resp. 25 kronor. I de få
fall, där mätare förekom, sänktes priset från 3 till 2 öre per 16-ljus lamptimme vilket, med
dåtida lampor, motsvarande omkring 60 resp. 40 öre per kwh. Gratislampor lämnades
ganska allmänt till husägare såsom ersättning för tillståndet att uppsätta takstativ för
uppbärande av ledningar över resp. fastigheter, och konkurrensen mellan de båda bolagen
tvingade i många fall bolagen att göra även gratisinstallationer och att underbjuda varandra
i avseende på energipriset.
Sedan mätare blivit mera allmänna, överenskommo de båda bolagen om ett energipris
av 40 öre per kwh. för belysning och 20 öre för andra ändamål med rabatter för större
konsumenter. Vid ackordsuppgörelser skulle tillämpas ett pris av 15—20 kronor per år och
16-ljuslampa beroende på lystidens längd.
Anslutningen av nya konsumenter ökades emellertid raskt för båda bolagen, som
sålunda blevo tvungna att både utvidga stationerna och utsträcka ledningarne till mera
avlägsna stadsdelar. För att mera centralisera driften nedlade Göteborgs Elektriska
Aktiebolag de snart otidsenliga stationerna vid Kungsgatan 31 och Kyrkogatan 44, den förra
år 1890 och den senare 1896.
De mer eller mindre primitiva anordningarne inom bolagens stationer ersattes under
hand av modärnare. År 1898 fann sig Göteborgs Elektriska Aktiebolag föranlåtet att ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
