Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Modern kemisk=teknisk undervisning och forskning. Intryck från en resa till europeiska kemiska laboratorier sommaren 1931. Av Professor J. ARVID HEDVALD
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rustning dessa lagt sig till med skulle ha kommit till genom något slags vetenskapligt
snob-beri — frasen är här i landet på vissa håll icke alldeles okänd. Han torde i stället inse, att
vad som kommit industrien att gå in på en väg, där precisionsmätning och noggrannast
möjliga observation utmärker arbetet, intet annat är eller kan vara än en tvingande
nödvändighet, nödvändigheten att noga och i varje detalj känna det material och de processer,
som industrien i fråga vilar på. Industrimännen av idag vet, att han icke längre har tid
att sätta sin lit till slumpen, som efter ett större eller mindre antal trevande — ofta av
teoretiska skäl a priori omöjliga — försök möjligen kunde föra fram till en eftersträvad
produkt med vissa önskade egenskaper. Han vet också, att den vara, som denna slump kanske
till sist låter honom framställa, icke utan vidare kan prackas på en kundkrets, ty i våra
dar är det i allmänhet kundkretsen, som själv uppställer önskemålen och fabrikanten, som
har att se till, om han duger att tillmötesgå dem, d. v. s. om han överhuvudtaget kan tänka
sig att fortsätta med sin verksamhet. Jag återkommer ideligen till detta, att industrien
oavvisligen har att se till, att den i görligaste utsträckning lär känna en varas egenskaper som en klar
funktion av dess sammansättning, därför att den svenska kemiska industrien i detta avseende
i vissa delar ligger avgjort efter. Varför skulle de utländska kemiska industrierna och
undervisningsanstalterna över lag vara i forskningsavseende så väsentligt mycket bättre lottade
än våra, om de icke insett den tvingande nödvändigheten av sådan utrustning? Vad ha vi
för anledning att tro att icke samma kamp för tillvaron skulle gälla oss? Vi kan väl ändå
icke i längden leva på, att svenskt järn en gång var ouppnåeligt i kvalitet, och att svensk
cellulosa blev till en så förnämlig export artikel, trots att det i hela landet länge endast fanns
en man, som — f. ö. tämligen oberoende av vederbörande industri — forskade i träets svåra
kemi.—Jag har åter och åter under denna resa träffat på dessa utomordentligt väl utrustade
industriella, kemiska forskningslaboratorier. Måhända var den fysikalisk-kemiska
avdelningen av sockerlaboratoriet i Prag en av de allra bäst inrättade. Av där förekommande
apparater må följande nämnas. En viscosimeter av Stanek för studerande av de för sockrets
kri-stallisation så viktiga viscositetsegenskaperna hos sockerlösningar (»Zeitschr. f. d. Zuckerind.»
etc. EU, s. i); en objektiv fotokolorimeter av Sandera, som på detta laboratorium
naturligtvis bl. a. kom till användning för avgörande av den viktiga frågan om sockerlösningars
renhetsgrad, kan erhållas från Josef o. Jan Fric, Praha XII, 233; en apparat för
kondukto-metrisk analys, likaledes av Sandera och förd i handeln av Dr. PlESKOT o. Co.,
Praha-Karlfn; en polarimeter från Gebriider Fritsch, uppställd i ett nyinrett konstantrum och en
synnerligen praktisk, transportabel anordning för framställning av flytande luft från Andreas
Hofer i Muhlheim. För en översikt av annan apparatur, liksom ock över institutets
allmänna fasta inredning hänvisar jag till beskrivning över institutet av Dr. J. Vondrak i
»Chemie et Industrie» bd. 17, junihäftet (1927). Till sist kanske jag borde nämna, att det
rådde stor belåtenhet med de installerade svenska kylskåpen och, att en liten behändig
travers från Breitfeld-Danek i Praha kunde vara att reflektera på för
Chalmerslabo-ratoriet. Jag kan också nämna, att det fanns två medlemmar av Tekniska Samfundet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
