Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Modern kemisk=teknisk undervisning och forskning. Intryck från en resa till europeiska kemiska laboratorier sommaren 1931. Av Professor J. ARVID HEDVALD
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
framställa det som något slags klander, vilket jag eljest snarare skulle vilja rikta mot
läroanstalterna än mot industrien, tror jag saken vore värd en diskussion — och en ändring.
Genom de kemisk-tekniska laboratorierna förde mig prof. Padovani. Något
egentligt »pedagogiskt maskinlaboratorium» såg jag inte till men så mycket mera av
igångva-rande undersökningar, antingen direkt i teknikens tjänst eller också examens- eller
doktor-ingeniörsarbeten. Dessa utfördes antingen i smärre, enstaka rum eller i stora salar, som
lämpade sig för tillfällig uppmontering av ett flertal undersökningar, alltså som vissa
omnämnda delar av Siemenslaboratoriet och f. ö. så, som jag föreställer mig ett liknande
arbete ordnat i den ifrågavarande Chalmersska laboratoriebyggnaden. De problem, som här
bearbetades, gingo i stor utsträckning i katalysens tecken. Italien har som bekant satt in
ett betydande intresse på kväveproblemens lösning, varom bland annat det stora bolaget
»Societa Monte Cattini» vittnar. Av en tillfällighet träffade jag f. ö. under resan Wien-Villach
en av dess mera betrodda män — en ingeniör Kaftal, som for världen runt och byggde
amoniakfabriker. Gaskompressorer, katalysugnar och gasanalysapparater utgjorde de
viktigaste delarna av den använda laboratorieapparaturen. De senare voro liksom i Prag av
Bureau of Standards förbättrade typer. Det var emellertid icke endast amoniak- och
sal-petersyreframställningen på katalytisk väg som undersöktes. Italien har ju ej någon
rikedom på olja, och följaktligen är »Kohleverfliissigung» av stor aktualitet. Ett flertal
undersökningar över tryckets, temperaturens och olika katalysatorers inflytande vid framställning
av olja av olika slags fast bränsle vittnade om denna högskolas och dess lärares och elevers
goda kontakt med industrien och dess aktuella frågor. Vid dessa arbeten ägnades ett
speciellt intresse åt den selektiva katalysen, jag menar olika katalysatorers eller övriga
reak-tionsbestämmande faktorers inflytande på möjligheten att få fram olika
reaktionsprodukter ur en och samma råvara. Särskilt då det gäller nedbyggnad eller syntes av organiska
ämnen kunna ju olika katalysatorer eller temperaturer leda till uppkomsten av helt olika
produkter, kolväten av olika molekylstorlek och därav betingade olika flyktighet etc.
Crack-ning av oljor under varierande reaktionsförhållanden undersöktes likaledes; dithörande
problem hänga ju intimt samman med de förut här nämnda. En hel del av den apparatur,
som användes i dessa laboratorier, tillverkades naturligtvis i egna verkstäder — jag
framhåller här än en gång, att en god verkstad och duktigt verkstadsfolk icke bara är ett sine
qua non på ett experimentlaboratorium, utan också en direkt ekonomisk institution. Jag
återfann även på detta laboratorium många praktiska apparater från Andreas Hofer
Muhl-heim, en firma, som alltså bör kunna anbefallas vid inredning av tekniska
experimentlaboratorier.
Bern.
Eago Maggiore gjorde den landskapliga stilövergången från Italien till Schweiz
mindre plötslig, och Simplontunnelns närmare tvenne mil passerades med sådan fart, att
temperaturen tvåtusen meter nnder bergtoppen ej hann höja kupé värmen till mera än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
