Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Modern kemisk=teknisk undervisning och forskning. Intryck från en resa till europeiska kemiska laboratorier sommaren 1931. Av Professor J. ARVID HEDVALD
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
får han beräkna 5 ä 5% år. Naturligtvis är detta en utomordentligt stor olägenhet, men
konkurrensen i tätt bebyggda länder fordrar hög kompetens, och det är väl f. ö. numera
en självklar sak, att tekniska yrken icke längre kunna betraktas som särskilt lättlärda
och, att deras utbildningsanstalter ej längre kunna befolkas endast av dem, som hastigt
vilja komma över en brödkant. Enligt det system, som jag skulle vilja ha fram på
Chalmers, så tror jag emellertid, att man för kemisterna kan räkna med en medeltid av
fyra år, varvid huvudparten av det sista året dock ägnas åt ett enkelt, klart upplagt
obligatoriskt forskningsarbete. Dessutom önskas självfallet en rättighet för institutet att
utfärda tekniskt doktorsdiplom för dem, som utfört ett vidlyftigare specialarbete. Den
tid av 5 ä 5Y2 år, som min sagesman doktor Brandenberger förklarade som normaltid
för en väl skolad kemiingeniör i Zurich, är ju olämpligt hög, och det synes mig, som om
man både här och annorstädes utrikes i vissa avseenden icke så obetydligt hade
överteo-retiserat ingeniörsutbildningen. In medium consistit virtus, men alltför länge ha vi i
Sverige, åtminstone i Göteborg, utan all fråga tvingats under detta »medium».
Den kristallografiska undervisningen har i hög grad kommit till sin rätt i Zurich, och
har storartade möjligheter i det nya Niggliska institutet. Man fordrar en solid
kristallo-grafisk kunskap av dem, som skola bedriva kemistudier i en eller annan form, och
man tycks grunda detta förhållande på den enligt min mening självklara åsikten, att man
på intet bättre sätt kan grundlägga ett vetande i avseende på materiens egenskaper och
reaktioner än genom att först sätta adepterna in i huru denna materie är uppbyggd. —
Jag har med de små medel, som fanns till förfogande vid Örebro Tekniska Gymnasium,
under många år praktiserat den metoden och vet att den innehar alla tänkbara
fördelar. — Ingående övningar i strukturbestämning med röntgenmetoder äro dock även i
Zurich frivilliga men begagnas av över hälften av de kemistuderande.
En hel del intressanta apparater i samband med moderna kristallografiska,
mineralogiska och petrografiska undersökningar kunde här antecknas. En röntgeninstallation
från Seemann i Freiburg (Schweiz) ansågs synnerligen bra, jag har ej förut sett det
fabrikatet; vidare en slamanalysanordning med fotografisk registrering av Wiegner, beskriven
i Gessners »Die Schlämmanalyse». Utmärkta kristall- och kristallgittermodeller tillverkas
i institutionens egen verkstad.
Doktor Brandenberger meddelade mig slutligen den hugnesamma nyheten, att den
på Chalmerslaboratoriet funna omvandlingspunktseffekten för kiselsyra kommit som
beställd för att förklara eller bekräfta en del av honom iakttagna reaktioner hos
kiselsyre-haltiga mineral.
Den kemiska institutionen står också delvis under nybyggnad, och dess planering
visades mig av prefekten för kemifakulteten, prof. Ruzicka, som senare sammanförde mig
med den nytillträdde professorn i oorganisk kemisk teknologi, Guyer, förutvarande
direktör för de tjeckoslovakiska kväve verken i Ostrava. Det var av stort värde och intresse,
att med en f. d. industriman och nuvarande lärare få diskutera mitt speciella problem,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
