Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Översikt över Göteborgs byggnadsutveckling under de senaste 50 åren. Av Förste stadsarkitekt KARL SAMUELSON
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•efter stadsplanetävlingen år 1901. I och för sig får väl idéen att här bilda ett friare utrymme
som en central detalj i bebyggelsen anses riktig. Det synes emellertid som om svårigheterna
att komma till en god lösning av denna detalj huvudsakligen legat däri, att man inriktat
sig på att giva platsbildningen en så sluten karaktär som möjligt, under det att
förutsättningarna bl. a. trafikproblemen mera pekat hän på en öppnare och friare utformning av
bebyggelsen.
1917 års förslag till stadsplan för höjdområdet söder om Vasastaden. Stadsdelen Johanneberg.
Stadsplanen för höjdområdet — nuvarande Johannebergsstadsdelen — fastställdes först
år 1917 och har senare varit föremål för omarbetningar. Denna stadsdel jämte
Lorensbergs-området planlades som en fortsättning av Vasastaden och dess bostadstyper med större och
förnämligare våningar. Hittills har utbyggandet av själva höjdområdet gått relativt trögt,
beroende på de ännu ej fullt lämpligt ordnade trafikförhållandena dit.
Bland viktigare stadsplaneproblem, som förts framåt eller kommit till slutgiltig lösning
efter 1907, må först nämnas området mellan Masthuggskajen och Första Långgatan jämte
Järntorget och uppfartsvägen till Majorna. Oaktat olika förslag fastställts torde den
slutgiltiga lösningen av denna stadsplan höra framtiden till, då den i viss mån beror av för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
