Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Översikt över Göteborgs byggnadsutveckling under de senaste 50 åren. Av Förste stadsarkitekt KARL SAMUELSON
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
allenahärskande eller åtminstone övervägande — så som fallet har blivit exempelvis i
Tyskland. — Den byggnadsperiod som inträtt efter 1920 och ännu pågår med stor livaktighet
har kommit dessa spådomar på skam. Spekulations verksamheten på byggnadsområdet har
under denna tid varit övervägande. Den kommunala fortgår, fast i mindre omfattning.
Bland kooperativa byggnadssammanslutningar hava »Hyresgästernas Sparkasse- och
Bygg-nadsförening» bildats under denna period och varit i livlig verksamhet. Denna förening har
uteslutande inskränkt sig till byggande av landshövdingehus med huvudsakligen mindre
lägenheter.
Den grafiska tabellen anger under de senaste åren en jämn stegring av
byggnadsverksamheten, som vida överstiger något år i den byggnadshistoriska utvecklingen. Det ligger
därför nära till hands att
misstänka, att avstannande eller en
tillbakagång är förestående. Att i
varje fall stegringen av
bostadsproduktionen icke kan fortgå i
samma tempo som nu, torde vara
självklart.
Den byggnadsproduktion, som
emellertid ägt rum efter krigs- och
kristiden har icke varit begränsad
varken till vissa stadsdelar eller
till vissa byggnadstyper. Inom
hela stadsområdet har tillväxten
skett. Under ett fåtal år har
ett så stort område som
Jakobs-dal nästan fullbyggts — ännu återstår där blott ett fåtal tomter för större hyreshus.
Kungsladugård är till största delen utbyggt, stora delar av Johannebergshöjden äro
utnyttjade och Olivedalsområdet fullbyggt. Inom Kålltorps egna-hemsområde och
lands-hövdingehuskvarter har byggnadsverksamheten under hela perioden varit livaktig, de nedre
delarna av Bagaregården äro i det närmaste fullbyggda. Detta blott för att nämna några
av de viktigaste områdena.
För byggandet under denna livaktiga period har det varit till stor fördel att Göteborgs
stad själv ägt så stora markområden att exploatera. Härigenom har områdenas
utnyttjande i detalj kunnat behärskas på ett väsentligt bättre sätt, än när byggnadsområdena
äro i händerna på olika markägare. I senare fallet har det trots stadsplanebestämmelser
och byggnadsordning varit mycket svårt att i det gemensammas bästa få fram det
nödvändiga hänsynstagandet till bebyggandet och planerandet som helhet. Vissa enskilda
markägare, som ägt större områden, exempelvis fastighetsaktiebolaget Jakobsdal, hava varit
besjälade av strävan att också medverka till en god helhet och insett nödvändigheten att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
