Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2. Hvad har studiet af menniskorasernas hufvudskålsbildning hittills uträttat och hvad torde vi närmast hafva att vänta af denna forskning? Af D:r Gustaf Retzius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stammarna[1], i det att hos somliga hufvudet utvecklats mer bakåt, på längden;
hos andra i stället stundom mer på bredden eller höjden — hvilken
olika utveckling enligt honom är grundad på en olika utveckling af
hjernans lober. Han fann sålunda, att folk, som förut ansetts
tillhöra samma stora ras, skilja sig betydligt i hjernskålens form;
så t. ex. äro slaver och äkta germaner (skandinaver m. fl.),
oaktadt de båda förut, mest på grand af språkens slägtskap, räknats
till samma, nämligen till Blumenbachs kaukasiska ras, i
hufvudskålsform mycket olika; eskimåerna, som förut förts till samma ras som
lapparna, nämligen polarrasen, hafva en helt annan kranieform än
dessa o. s. v. Han gjorde derför ett försök att efter sagda princip
klassificera folken, och fann att de ganska väl läto indela sig i
tvänne klasser, nämligen i långhufvade eller, såsom han med en
term. technicus benämnde dem, dolikocefala och i korthufvade
eller brakycefala folk (Bild 3 och 4). Han bemärkte dervid, att båda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>