Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2. Hvad har studiet af menniskorasernas hufvudskålsbildning hittills uträttat och hvad torde vi närmast hafva att vänta af denna forskning? Af D:r Gustaf Retzius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hårda gommen och en ansigtslinie (de) dragen från näsroten till
nyssnämnda punkt (e) nedanför främre nästaggen, således ej till
alveolarprocessen, som enligt Virchow är för mycket individuelt vexlande
(Bild 7)[1]. Ju större denna näsrotsvinkel är, dess större skall
prognatien vara. Såsom ett af de betydelsefullaste resultaten af sina
undersökningar af kraniebasen uppställer han den satsen, att
prognati går hand i hand med korthet af kraniebasen, äfvensom
med ringa öppning af sadelvinkeln, (abc) enl. Virchow den vinkel, som
i sagitalplanet bildas af en linie (ab) från främre delen af nackhålet
genom axeln af pars basilaris occipitis till fogen (eller stället för fogen)
mot sfenoidalkotan samt en linie (bc) från denna senare punkt till
»midten af höjden af främre kilbenet»[2]; ortognati deremot med
längd och räthet (stor sadel vinkel) af kraniebasen.
Virchow påvisade och utredde en annan vigtig omständighet,
nämligen att hufvudskålens form kan undergå förändringar vid för
tidig eller för sen sammanväxning af dess sömmar. Genom
fastställande af de lagar, som dervid verka och de sjukligt (patologiskt)
förändrade former, som sålunda uppstå, gjorde han kraniologien
en ytterst vigtig tjenst; det kan icke nekas, att dittills sådana
former mer än en gång gjort oreda i uppfattningen och vid
kraniebeskrifningar, samt att detta sannolikt fortfarande skulle egt rum,
om han ej sålunda satt en gräns för denna felkälla. Genom dessa
undersökningar kom han att fästa närmare uppmärksamhet vid
hufvudskålens sömmar såsom synnerligen vigtiga och bestämmande vid
kraniets formutveckling; i det måttsystem han uppgjorde ingingo
derför ock åtskilliga mått tagna mellan sömmarna, företrädesvis
ytmått af hjernskålens skilda ben. Efter sitt, småningom något
förändrade måttsystem har han offentliggjort flere större tabeller med
mätningar af raskranier (t. ex. af de fornnordiska kranierna i
Köpenhamns museum, af belgiska kranieformer m. m.), städse dock
tyvärr utan tillhörande afbildningar. I frågan om de olika
kranieformernas uppkomst har han framkastat den åsigten såsom antaglig,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
