Tidskrift för antropologi och kulturhistoria utgifven av Antropologiska sällskapet i Stockholm / 19 (1873-1877) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2. Hvad har studiet af menniskorasernas hufvudskålsbildning hittills uträttat och hvad torde vi närmast hafva att vänta af denna forskning? Af D:r Gustaf Retzius

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

näshålans bottenyta, hos negern åter ungefär vid gränsen mellan
mellersta och nedre tredjedelen af näsöppningens (apertura
pyriformis) höjdlinie[1]. Dessa intressanta uppslag hafva emellertid ännu
ej blifvit tillräckligt bearbetade.

Bild 11. Hufvud af tysk (flicka) i ren profil (1/3 storl.), i hvilket kraniet är intecknadt. Efter Ecker. Linien ab anger den Baer’ska horisontallinien (se not. s. 23) utmed okbågens öfre rand. Hufvudet är stäldt i det horisontala läge, som enl. Ecker är det normala.

I Frankrike, företrädesvis Paris, har antropologien under de sista
femton åren upptagits nästan såsom ett skötebarn. Det är
framför allt Broca, som genom sin värme och sin talang lyckats
väcka intresse för detta studium i sitt land. Han har ock
utfört åtskilliga kraniologiska arbeten. Oberoende af Welcker och
t. o. m. något före honom, uppstälde han en mellanklass mellan
doliko- och brakycefalerna, hvilken han benämnde mesaticefaler
(medelskallar); han har t. o. m. gått ännu längre, i det att han
mellan dessa trenne klasser upptagit ytterligare tvänne
övergångsklasser. Hans kraniologiska system lyder som följer:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>