Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 13. Den allmänna etnografiska utställningen i Stockholm. I. Etnografisk öfversigt. Af D:r Hjalmar Stolpe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
28
Bd I. Nr 13. – HJALMAR STOLPE.
lingar, särskildt engelsmän och amerikanare, af hvilka de förra
ensamma beherska hälften och de senare en fjerdedel deraf. Blott
omkring en femtedel af det hela förmedlas genom kinesiska fartyg.
De förnämsta utförsel-artiklarna äro te, siden, socker, nankin, porslin,,
lackerade arbeten, mattor, officinella växter m. m. Införseln
omfattar i främsta rummet opium och dernäst bomulls- och yllevarorr
som erhållas för billigare pris utifrån än de inom landet tillverkade^
samt metaller.
Landets enda präglade mynt utgöres af runda, med ett 4-kantigt
hål genomborrade slantar (de s. k. eller t sien, europeerne»
sapek), som slås af en blandning af koppar, zink och bly. De bäras
uppträdda på ett snöre. Silfver myntas icke, utan har kurs eftei
vigt. Hvar,je kines bär derföre alltid på sig en liten vågskål för
silfrets vägande. Den högsta vigtenheten är en som delas i
10 Mäss = 100 Candariner — 1,400 eller 1,500 eller 1,560 till 1,700
Käsch, allt efter kursen. Vanligen förekommer silfret. Sei-si (Sycee)r
i form af gjutna klumpar, från en till femtio i vigt, och
för-sedt med den firmas namnstämpel, som utgifvit det och är ansvarig*
för dess äkthet. Ofta är det förfalskadt derigenom att bly stöpts i
midten af klumpen, och i sådana fall är äfven namnstämpeln falsk.
Af utländska silfvermynt anses endast spanska piastrar fullgoda, men
som äfven dessa förfalskas i mängd, är hvarje kines skyldig att slå
sin namnstämpel på myntet och är sedan ansvarig för dess godhet.
Hvarje främmande handelsfirma anställer derföre mot betydlig
aflö-ning en kines, som har att undersöka och är ansvarig för godheten
af allt det silfver, som inkommer till firman. Genom det
oupphörliga stämplandet blifver myntet slutligen alldeles sönderhackadt.
Kinesen skildras som född handelsman, men är icke desto mindre
klen i hufvudräkning och måste äfven för de enklaste uträkningar
använda en räknetafla med rörliga kulor, som beteckna enheter och
decimaler.*
Lådan 31. a ett den 15 Dec. 1852 till nuvarande
Kontraktsprosten (d. v. Skeppspresten å Fregatten Eugenie) Doktor S.
B. Pontén i Kanton utfärdadt qvitto för köpta voror; b en
skuldförbindelse af år 1799, hemförd med briggen »Vänta lite», major
Lagerberg; C ett tullpass för Svenska briggen Gotland, Kapten
Westöö, den 13 Dec. 1865; d ett pass för resa inåt landet, ut-
* Bruket af denna räknetafla sträcker sig för öfrigt från Japan genom hela
norra Asien ända in i det europeiska Ryssland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
