9. Axbergs socken, af Örebro härad, och Glanshammars prosteri, begränsas af Hofsta och Ringkarleby i söder, Glanshammar och Ödeby i öster, Erwalla och Nora i norr, samt Kihl i vester. Arealen är 0,763 qvadratmil land, och 0,05 vatten. Nordliga gränsen utgöres af sjön Wäringen och Dylta-ån, mot hvilka skogen Käglan stupar temligen brant, särdeles från Dylta gård öster ut; vestligare faller ett mindre vattendrag ut i nämda å. Käglans södra sida är mera långsluttande, och består vester ut mest af ängar eller gles skog; åt öster är denna mera betydande; men här öppna sig flera dalgångar, som, ju längre i söder, allt mera utvidgas, blifva bördigare och mera bebygda. Tvenne åsar gå dock igenom hela trakten, utmed Långens och Lillåns vattendrag. Folkmängden år 1840 var 1450, hvaraf största delen hör till socknens södra och nordligaste trakter; hushållens antal var 308. Hemmantalet är 44 3/4 oförmedlade, deri ej inberäknade en del af Dylta och Axbergshammars bruksanläggningar. Hufvudnäringar äro dels åkerbruk, ungefär motsvarande ortens behof, dels bergs- och skogsbruk; om det sista gäller samma anmärkning, som vid Hofsta socken. -- Landsvägarne från Örebro, och från Lekebergslagen, till Nora, gå igenom landet, och mötas i nordvestra delen. Vid den förra ligger Dylta gästgifvaregård, 1 5/8 mil från Örebro.
Axaberg nämnes omkring 1314 bland Strengnäs stifts kyrkor; det räknar till namnet bekanta kyrkoherdar från 1400-talet, och utgör nu, jemte Hofsta, ett konsistorielt pastorat af 2:dra klassen. Kyrkan ligger i söder, vid landsvägen från Örebro, 1 1/8 mil från denna stad; den är ombygd omkring 1763; nära derintill ligger ett fattighus, grundadt på en betydlig enskildt donation af en fru Molitor.
Af gårdar och bergverks-inrättningar är den förnämsta: Dylta
svafvelbruk, i midten af socknen; det skall räkna sin ålder från 1575,
och har tillhört flera slägter, sednast den frih. Åkerhjelmska, i hvars
ego det ännu är. Tillverkningen har småningom ökats, med undantag
af tiden mellan 1815 och 1821, då de s. k. frisocknarnes, Hofsta,
Axbergs och Kihls tjenstbarheter till bruket undergingo förändringar;
men sedan de år 1823 åter stadfästades, har den tilltagit. Dess
belopp af såväl svafvel, som vitriol och rödfärg, för år 1846, är förut
nämdt. "Dylta qvarnar" omtalas såsom kronans tillhörighet år 1558;
och "Dylta hamrar" förekomma i 1625 års bergverks-register. Båda
delarne torde hafva legat nordligare vid Dylta-ån. -- Axberg, 1/4
mantal säteri; och Axbergshammar, jernbruk vid Dylta-ån, med 3
härdar, 3 hamrar och 1503 skeppund privilegieradt stångjernssmide, samt
1 knip-, 2 spikhammare och stålugn, med 300 skeppund manufaktursmide.
Bruket är grundadt på köpe-tackjern, och har sin utskeppning
på Stockholm. "Axebergs hammarsmedjor" äro "bygda" 1558, enligt
samma års register, och "Axebergs hammar" förekommer ock 1625.
Egare synas ha varit flera slägter under olika tider, sednast Stjerncreutz
och Cronstedt; nu tillhör både gård och bruk en Holst. --
Axbergs prestgård, 1 m. krono, ligger nära kyrkan.
