Befolkningen och odlingen inom länet synes ock, så vidt man kan uppleta dess spår, i följd af de olika naturförhållandena, hafva börjat vid skilda tider, och fortgått med olika raskhet. Det egentliga Nerikes bygd är utom allt tvifvel till stor del från hedenhös, ehuruväl yngre än de gamla så kallade Folklanden i Upland och Södermanland. Från det sistnämda och kanske från Westergötland har befolkningen sannolikt kommit. Sagan och folksägner känna mera än en viking från Nerike, som kämpat inom eller utom dess gränser. De räkna Braut-Anund bland dess bebyggare. Ynglingaättens saga upptager bland fylkeskonungar, samtidiga med den siste af denna ätt, äfven en öfver Nerike, och låter Wermlands bebyggare taga sin väg öfver detta landskap. Runstenarne, som dock mestadels torde tillhöra de första christna tiderna, finnas in i Glanshammars, Askers, Skyllersta, Kumla, Örebro, Hardemo, till och med Grimstens härad. Detsamma torde förhållandet vara med de äldre, blott alltför litet kända bautastenarne, med högarne och tingsplatserna. Bredvid några sägner om Käglans, Tiwedens och Kolmårdens stora utsträckning ännu i Katholska tiden 5), står en lika märkvärdig som oemotsäglig handling, troligen af 1314, som uppgifver beloppet af en gärd, hvilken utgått från alla kyrkor och kloster i Strengnäs stift, äfven inom Nerike. Dervid befinnes, att af 43 socknar, som landsbygden nu innehåller, saknades blott åtta 7), och fem af dessa kunna vara innefattade under de ej särskildt namngifna annexerna. -- Huruvida Fellingsbro härad sträcker sitt ursprung lika långt tillbaka i tiden, kan vara ovisst: både sägner och runstenar blifva här redan sällsynta; af det sednare slaget finnes dock en ännu i trakten af Linde. Med säkerhet vet man att denna sistnämda bygd var christnad på 1300-talet, ända upp till Nora, hvilket i ofvan nämda handling förekommer under namnet Noraeskogh, såsom hörande till Strengnäs stift; och bergslagsprivilegierna sträcka sig tillbaka till Magnus Eriksons tid.
5) Geijer, Sv. Folkets Hist. 1. 67.
6) Diplom. Suec. III. 1, 151. N:o 1947.
7) Eker, Ånnesta, Täby, Boo, Tångeråsa, Skagershult, Bodarne Nysund.
Om nemligen yxan och plogen, som röjt slättens skogar och fält, räkna sina anor från sagans tider, har i bergstrakterna "jernet brutit bygd" i ordets hela betydelse, och odlingens framsteg kunna här med någon säkerhet följas. Ännu år 1558, i en förteckning på kronans gårdar och bönder, nämnas i bergslagerna blott tvenne socknar, Lindes och Noraskogs; kronan hade i den sednare 220 bergsmän, i den förra 202 skattebönder; i Nerike nämnas inga bergsmän, lika litet som i Wermland. År 1625, sedan Carl IX:s utomordentligt verksamma regering kommit emellan, uppräknas, i en förteckning på samtliga hyttor och hamrar, ej mindre än 49 af det förra slaget, 16 af det sednare, inom Noraskogar; i Lindes socken 39 hyttor, 34 hamrar, i Wermland 30 hyttor och 17 hamrar; alla hyttornas tillverkning var visserligen ringa, och bergsmännens samt smedernas antal ej heller stort 8). Karlskoga bygd bär nämda konungs namn, och skall under hans tid först hafva blifvit röjd, från Qvisbro och kanske Warnums socknar; emellertid förekommer i 1625 års förteckning ingen hytta eller hammare, som med visshet kan hänföras dit, och ortens bergslags-privilegier äro af 1650. Grythyttetrakten hörde ända till 1633 under Nora, Karlskoga och Philipstads socknar, och blef då först ett eget pastorat för sig; Helleforss var kapell dertill från 1674 och fick egen kyrkoherde 1802. Hjulsjö och Jernboås, hvilka hört under Nora, fingo hvar sin egen kaplan 1647 och 1661, och båda fingo egna kyrkoherdar 1824. Ljusnarsberg hade kommit derhän redan 1635, Ramsberg några tiotal af år tidigare, det sednare sannolikt bebygdt från Linde, och sjelf stamort för det förra. Afvenledes fingo Skagershult och Bodarne först 1647 och 1648 egna kyrkoherdar; det sednare hade förut varit kapell, det förra annex till Wiby 9).
8) Produktionen vid alla Nora sockens hyttor tillsammans synes ha varit 9266 skeppund, vid Lindes 4655, vid Wermiands 5703. Nästan alla hyttor synas ha tillhört bergsmän, hvilkas antal i Nora socken var 124, i Linde 260, i Wermland 252; "Osmundssmedernas" var i Nora socken 84, i Linde 217, i Wermland 62. Af hamrarne synas flora hafva tillhört kronan. Se Jernkontorets Annaler 1845, I.
9) Det må anmärkas, att Gustaf Wasas regering, som i allmänhet visade sig så ingripande, äfven i afseende på det lägre egentliga presterskapets antal och ställning utöfvade stort inflytande; i det flera socknar i Nerike, som i ofvan åberopade handling från tiden omkring 1314 synas förekomma såsom utgörande egna pastorater, efter reformationen nämnas såsom annexer till andra, och ännu äro det, såsom Norrbyås, Gällersta, Halsberg, Hackvad, Hidinge, Gräfve, Hofsta, Längbro, Almby, Ringkarleby och Ödeby.
