Beskrifning öfver Örebro län / 54. Grythytte socken (1849) Author: Wilhelm Tham - Tema: Geography, Statistics, Västmanland, Värmland, Närke Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

54. Grythytte socken, mellan Nora, Jernboås och Hjulsjö socknar i öster, Helleforss i norr, Kroppa och Färnebo eller Philipstads, af Karlstads län, i vester, samt Karlskoga i söder, innehåller 2,936 qvadratmil land, 0,754 vatten. Sjöarne upptaga således 1/4 af arealen, och det öfriga är mestadels berg, skog och moras. Bergsträckningarne äro flera jemte hvarandra, men högst oregelbundna, sönderdelade af tvärdalar. De nordligare äro mindre höga än vidsträckta, och sandiga eller sanka; dock stöter den 1175 fot höga Saxeknuten hit. Åt vester, söder och öster har landet ofta en höjd af omkring 800 fot, och är här mera brant och oländigt. Vattendragen, som ligga 5 till 600 fot öfver hafvet, äro än långsträckta, än vidt utbredda, och hafva hufvudsakligen sydlig rigtning, dock med många undantag. Det förnämsta är Svartelfven, som här bildar Tornvarpen, Halfvarsnoren, Skärjen m. fl. sjöar. I förstnämda sjö utfaller Saxån från Saxen i nordvest, och Grythytte-ån från Halftron och Söder-Elgen i nordost. I Halfvarsnoren utfalla i vester några mindre sjöar, Limningen o. a., i öster Lilla Grecken, Stora Malen och Lundsfjärden. Ett mindre vattendrag från de långsmala Loka-sjöarne i vester, bildar Trösan, som går söder ut till Karlskoga. Svartelfven gör, alltifrån Halfvansnorens utlopp, gräns emot Nora socken.

Socknens folkmängd år 1840 var 3454, fördelade på 661 hushåll; hemmantalet är 34 5/24. Af näringar äro skogs- och bergs-bruk vida öfvervägande åkerbruket, som ej på långt när fyller ortens behof. Jernbruken hafva sin utskeppning dels på Stockholm, dels på Göteborg. -- Förnämsta vägen är den som går från Nora till Helleforss och Wermland, förbi Kjerfvingeborns och Grythytte gästgifvaregårdar, den förra 2 7/8, den sednare

141

4 mil från Nora. En mindre väg går söder ut förbi Loka till Karlskoga.

Grythytte pastorat bildades år 1633, af delar utaf Nora, Färnebo och Karlskoga socknar; det omfattade äfven Helleforss ända till 1802. Det är nu ett konsistorielt pastorat af andra klassen. Kyrkan, bygd 1632, af träd, ligger i Grythytte by.

Förnämsta byar, gårdar och verk äro: Grythytte by och Grythytte hed, mera än en gång ämnade till stad, och dertill privilegierade 1641, 1649 och 1660; äfven på 1700-talet upplifvades samma förslag, men strandade alltid mot närmaste bergstäders intresse. Här finnas, utom gästgifvaregård och tingställe, flera gårdar, mest tillhörige bergsmän; Prestegården, 1 m. krono; samt masugn. -- Kjerfvingeborns by, vid Stora Malens utlopp i Halfvarsnoren, med flera gårdar, masugn, och Kjerfvingeborns eller Warnäs bruk, med 2 härdar, 1 hammare, 1200 skeppund stångjernsmide af eget tackjern. Bland äldre egare nämnes en Stockenström; nu eges bruket, med del i masugnen, af en Gr. Lantingshausen. -- Warnäs, vid Halfvarsnorens norra strand, 1 mantal krono, besittes ock till en del af densamme. -- Elfvestorp, vid Torrvarpens utflöde i nämda sjö, 1/4 m. frälse, lyder under Warnäs bruk; det har nyligen tillhört en De la Grange, hvars arfvingar ännu ega det fordom dermed förenade -- Ullnäs jernbruk, med 1 härd, 1 hammare, 690 3/5 skeppund stångjernsmide af köpetackjern. -- Saxhyttan, i nordvest vid Sax-ån, med flera gårdar, och masugn. -- Södra Ekebergs masugn i nordost. -- Sundshytte masugn, i öster nära Halftron. -- Finnbergs jerngrufvor, i öster mellan Halftron och Söder-Elgen. -- Högborns jerngrufvefält nära Elfvestorp. -- Skathöjdeviks silfvermalmfält. -- Rockesholm, vid Halfvarsnorens södra ända, 1/8 m. skatte; och Rockesholms jernbruk, med 1 härd, 1 bammare och 533 3/10 skeppund stångjernsmide, af dels eget, dels köpt tackjern, samt manufaktursmide; tillhör Wahlundska slägten. Rockesholm har med Karlsdal i Karlskoga en bruks- eller kapell-predikant gemensam. -- Flosjötorp, nära sistnämda sjö, 1/4 m. skatte; Flosjö hytta; och Flosjö jernbruk, med 1 härd, 1 bammare, 400 skeppund stångjernsmide af eget tackjern; tillhör mestadels samma egare, likasom -- Finnhytte

142

hytte masugn; och längre i nordvest, Finnhytte jernbruk, med 1 härd, 1 hammare och 400 skeppund stångjernsmide af eget tackjern. -- Loka hälsobrunn, i vester, begagnad från 1720, tillhör kronan. -- Vid 8 af ofvannämda 9 hyttor var 1846 års tackjernstillverkning tillsammans omkring 13,770 skeppund. I 1625 års förteckning återfinnas 5, om ej flera, som höra hit, under Nora socken, och två vid Saxå under Wermlands bergslag.