30. Hammars socken består af tvenne från hvarandra skiljda delar: den ena, öster om Wettern, mellan Lerbäck i nordost, Askersund i nordvest., samt Nykyrke och Godgård, båda af Linköpings län, i sydost; den andra mindre på sjöns vestra sida, omgifven i norr och vester af Askersunds socken, i sydvest af Undenäs i Skaraborgs län. Arealen är 1,744 qv. mil land, 0,075 vatten, utom socknens andel i Wettern; öarne Stora och Lilla Röknen höra hit. Båda delarne af socknen äro mestadels, särdeles i söder, upptagna af temligen branta skogshöjder, utskjutande från Tylöskogen och Tiweden, och båda genomskurna af en mängd vattendrag: vester om Wettern går Sandsjöns och Södra Asplångens vatten, utgör gräns mot Askersunds landsförsamling, och utfaller nära Aspa; på östra sidan utfalla Åmlångens vatten från norr, Vik- och Dalby- sjöarnes från öster, båda i den långt åt norr inskjutande Kärrviken, samt Forssa-sjöns sydligare. Likasom landets yttre utseende, så äro ock jord- och bergarter hufvudsakligen desamma som i Lerbäck; i följd deraf förekomma här samma näringar: skogs- och bergsbruk, bredvid ett för eget behof ej tillräckligt åkerbruk, hvars afkastning till en del åtgår till bränvinsbränning, äfven för afsalu; dertill komma här boskapsskötsel, linodling, samt båtbyggnad och sjöfart. Folkmängden år 1840 var 2938, fördelade på 533 hushåll; hemmantalet är 63 11/16 oförmedlade, 59 9/16 förmedlade, utom en del bergverk och qvarnar. -- Landsvägen från Örebro till Östergötland, öfver Askersund, går igenom större delen af socknen från nordvest till söder; en mindre väg utgrenar sig derifrån åt norr utefter Åmlångens vestra strand; på vestra sidan om Wettern går en väg till Westergötland, anlagd af en kammarherre Steuch, och känd för den djerfhet, hvarmed den blifvit förd utefter sjöns vilda stränder. Vid landsvägen till Östergötland ligger Rå gästgifvaregård, 2 mil från Askersund.
Hamar nämnes omkring 1314, och leder sin kyrkoherdelängd från 1411; kaplaner nämnas från sednare tider; Olshammars bruk har särskildt predikant. Socknen utgör ett konsistorielt pastorat af andra klassen. Kyrkan, ombygd 1820, betydligt stor, ligger vid ett sund i Wettern, utmed landsvägen, 3/4 mil från Askersund. -- Minnen från forntiden saknas ej: vid Olshammar på vestra sidan om sjön skall ett kloster ha stått, och en stig öfver Tiweden lär ännu bära namnet Munkestigen; Murberget och ännu ett annat berg, båda vid Harje by på andra sidan om sjön, hafva ännu lemningar efter befästningar; vid Skyrstad i samma nejd låter sägnen en stad ha stått.
Af gårdar och verk ligga på östra sidan om sjön: Österby, nära kyrkan, 1 mantal krono, kyrkoherde-boställe. -- Westerby, i nordvest, 1/2 m. frälse, kaplansbol; nära derintill -- Westerby jerngrufvor. -- Åmmebergs jernbruk, i norr, med 1 härd, 1 hammare, 500 skeppund stångjernssmide, af köpe-tackjern, och med utskeppning på Stockholm; samt Åmmebergs pappersbruk; båda tillhöriga en Janson. -- Johannisborgs och Fredriksbergs koppar- och koboltverk, å det så kallade Wena-fältet, dels i Hammars, dels i Lerbäcks socken, nära Åmlångens stränder; bearbetade sedan 1770, hade de sin blomstrande tid några år från och med 1822, men blefvo sedermera småningom mindre lönande, särdeles för bristande afsättning 3). -- Mårdsäters kopparverk, i öster, grundadt på malmer från Lerbäcks socken, men blott tidtals begagnadt; hit hör kalkstensbrott, och tegelbruk. -- Hult, sydligare, 1/4 m. frälse. -- Harje by, med kalkstensbrott, kalkbränning, tegelbruk, samt båtbyggnad och frakthandel på Wettern. -- Dalby masugn, i öster, och -- Forssa masugn, i söder, hemta sin malm dels från Westerby grufvor, dels från Nora, Taberg och andra trakter, i utbyte mot bränd och obränd kalksten, från stenbrott vid Forssa och Dalmark, längre i söder. -- På vestra sidan om Wettern: Olshammar, 1 m. säteri, utom en mängd underliggande; skall hafva tillhört S:t Britas man Ulf Gudmarsson, egdes längre fram af Håkan Knutsson Hand, gift med K. Erik XIV:s naturliga dotter Virginia, och skall då ha haft omkring 50 hemman under sig. Dessa indrogos vid K. Carl XI:s reduktion. Sedermera har gården varit i mångas händer, i sista seklet en Wahrendorffs, Steuchs, Reuterskölds, hvilka åter småningom förökat egendomen; den tillhör nu en Mannerstråle, likasom -- Aspa jernbruk, med 2 hamrar, 1 härd, 866 skeppund stångjernssmide, af dels eget, dels köpt tackjern, och med utskeppning på Stockholm eller Göteborg; härmed är förenadt det vid samma å, men inom Askersunds socken liggande Algrena jernbruk (se nedfr.). Dessa verk anlades af Anton von Boy, och hafva varit i många egares händer, tills de kommo i ofvannämde Wahrendorffs, hvarefter de delat Olshammars öden; likaledes Igelbäcks masugn, i söder.
