Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Upsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
demien, för dess lifstid. Domkyrkans egna embets- och tjenstemän
äro: domprost, den förste känd från 1231; vice-pastor
på ordinarie stat, åtminstone från 1629; syssloman, känd från
1601; samt comminister, tillika confessionarius, åtminstone från
1500-talet.
Den inom staden belägna s. k. Bondkyrkan, ursprungligen
enligt någras mening ett hedniskt tempel, enligt andras åtminstone
ett af de äldsta christna kapeller, skall först ha varit
helgad åt S:t Stephanus, sedermera från 1210 åt Heliga Trefaldigheten.
Den synes, att döma af det yttre, vara från olika
tider, och mellersta delen, af gråsten, torde vara äldst, det öfriga,
bygdt af tegel, hör till en sednare tid, kanske yngre än domkyrkan,
efter hvilken den inre anordningen synes i viss mån
vara härmad. Äfven här skall i högsta hvalfvet varit anbragt
en hand utsträckt till ed, hvaraf man vill sluta, att kröningar
här någon tid varit hållna, medan domkyrkan bygdes. Från
reformationstiden var Bondkyrkan begagnad till spanmålsmagasin
ända till 1621, men återställdes derpå, för landsförsamlingens
behof, hvaraf den nu har sitt vanligaste namn. Den är 45 3/4
alnar lång, 23 1/4 alnar bred. Tornet har varit högt, men nedstörtades
af en orkan 1643, återställdes, förstördes af elden
1702, och har nu obetydlig böjd. Hvarken det inre, ej heller
den fordna kyrkogården rundtomkring, företer något särdeles
märkvärdigt. Den sednare har haft en ringmur, som fullkomligen
nedtogs 1832. (Om socknen och dess presterskap, se vid
Ulleråkers härad).
Fordom hafva inom staden funnits flera andra kyrkor och
kapeller: S:t Mariæ eller Wårfrukyrkan, invigd före 1231, och
då begagnad såsom egentlig stadskyrka, förstörd af vådeld 1542,
hvarefter lemningarne användes till slottsbyggnaden. Läget tros
hafva varit nära nuvarande Bredgränden. – S:t Pers kyrka
vid nuvarande Dragarebrunnen, förstörd af vådeld 1473; kyrkogården
begagnades ännu på 1600-talet, men är nu bebygd.
– S:t Eriks kapell, vid nuvarande Riddartorgets södra sida, bygdt
1271 af träd, 1334 af tegel, härjadt af vådeld 1473 och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
