Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sider ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25
247 Roms 1000-aarsfest
251 keiser Decius falder mod goterne i Møsien.
J)ccius’s kristenforfølgelse.
Valerianus, Gallienus. „80 fcyranner". (Odenathus
og Zenobia i Syrien).
Illyriske keisere.
270—275 Aurelianus, rigeta gjenopretter („reatitutor
orbis").
Provinsen Dacien opgives.
284—305 Diocletianus. Maximianus medregent („Augustus");
Galerina oii’ Constantius Chlorus tronfølgere
(~Cæsarer").
Sidste kristenforfølgelse.
306—337 Constantinus den store. Enekeiser fira 324
Krig mellem G „Augusti".
324 Constantin beseirer don sidste mcdbeiler.
Licinius.
Kristendommen statens religion.
325 kirkemøde i Nicæa. Arianismen adbredes i
den følgende tid blandt flere germaniske
erobrerfolk. vestgoter, øatgoter, longobarder,
vandaler o. fl.
330 Konstantinopel (Nova Roma) rigeta hovedatad.
337—3G1 Constantin 2, Constana ug Constantius.
Julianus Apostata (den frafaldne).
361—363
Krig med perserne.
364—375 Vnlentinian 1. keiser i Vesten.
364—378 Valens keiser i (Men.
den store folkevandring begynder (hunerne).
375
378 Valens falder mod vestgoterne ved Adrianopel.
Theodosius den store. (Enekeiser 394).
379-305
Riget samlet i’or sidste gang.
Romerrigets deling.
395
395—476 det vestromerske rige.
395—1453 det østromerske rige (bysan
tinske, græske rige).
Arkadius i Østriget.
395—423 Honorius i Vestriget. Stilicho,
formynder, slaar store folkevandrings
sværme.
c. 410 burgunder, svever, vandaler, alaner erobrer
store dele af Gallien og Spanien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
