Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182
samma själen? Ännu aldrig uträttade någon
människa — elio det vara må — något stort i andligt
afseende, utan en “brottning med Gud“ föregått
hennes verksamhet utåt. Den stora drabbningen —
inåt — den ligger bakom allt, en är kraften i hennes
handlingar, makten i hennes ord, lifvet i hennes tal,
den heliga elden i hennes själ.
Seger! Hvilket annat ord har väl en sådan klang?
På alla områden kunna segrar vinnas, Öfverallt och
allestädes blir det jubel, när ett victoria klingar:
— hjärtan bulta, pulsar flyga, blickar flamma, glädje
tänds i trötta sinnen. Men hvilken seger är väl större
än den, då en människa har segrat öfver sig själf,
öfver sin litenhet, öfver sin själfviskhet? Hvilken
seger är betydelsefullare än den, som haft makt att
göra ett väsende till herre öfver sig själf, göra henne
till ett slutet helt i sig? Ett jag är därigenom
vordet “jag“ så starkt och egenartad t, så själfständigt
och fullkomligt, att ingen kontakt med andra —
olika strängade själar — längre kan bringa detta
“jag" — ur dess jämvikt eller inom detsamma
framkalla en dissonans.
Säg, hvilken är större än den? Åh, där ljuder ett
victoria och ett miserecordia hvarje gång en
människosjäl har gått till Gud — gått att kämpa med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
